Samarbete så in i Norden
Länge leve 50-åringen! Idag fyller Helsingforsavtalet om nordiskt samarbete 50 år. Utomlands betraktas det nordiska samarbetet som en förebild för regional samverkan. Än idag har Helsingforsavtalet betydelse i vardagen, inte minst för de tusentals svenskar som varje dag sätter sig på tåget eller tar bilen över Öresund för att åka till jobbet.
Det nordiska samarbetet fyller 50 år. Foto: Malene Thyssen, Wikimedia (CC)
När Henrik Fridén lämnade Värmland för att jobba i Oslo hade han en plan - ett år skulle han stanna för att spara ihop pengar till en långresa till Sydamerika.
Idag, tio år senare, är han en av de ungefär 40 000 svenskar som är folkbokförda i Norge och han har för närvarande inga planer på att flytta tillbaka till Sverige.
- Tvärtom, jag försöker locka hit fler av mina vänner. Arbetslösheten är låg och ekonomin stabil. Att hitta jobb är relativt lätt och lönen är bra, säger Henrik Fridén.
I början av sin norska karriär stötte han på besvär med att ordna skattekort, eftersom han fick olika besked om vad som gällde. Men resten av myndighetskontakterna skötte arbetsgivaren.
Samarbetet mellan de nordiska länderna är väl etablerat och som nordiska medborgare rör vi oss obehindrat över riksgränser. Olika former av nordiskt samarbete sker löpande och informellt genom dagliga kontakter inom både den offentliga och privata sektorn.
- Internationellt betraktas det nordiska samarbetet som en förebild för regional samverkan. Man brukar till och med säga att Norden har det förmodligen bäst fungerande regionala samarbetet i världen, säger Magnus Holm, ambassadör för nordiska frågor.
- Alla gemensamma beslut fattas med konsensus. Det betyder visserligen att vägen till beslut kan vara lång och tålamodsprövande, men att resultatet blir helgjutet, säger han.
Han beskriver det nordiska samarbetets två ben: Nordiska ministerrådet, där Sverige tar över ordförandeklubban 2013, och Nordiska rådet, som är det parlamentariska samarbetsorganet.
Grunden för samarbetet är Helsingforsavtalet, den överenskommelse som Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige ingick 1962 och som i år fyller 50 år.
De nordiska länderna samarbetade på riksdagsnivå tidigare än så, men 1962 kom de nordiska länderna överens om att eftersträva enhetliga regler i så många avseenden som möjligt. Syftet var att främja gemenskapen ytterligare och underlätta för nordiska medborgare att röra sig över gränserna.
Sedan dess har mycket hänt, inte minst inom satsningar för ett gränsöverskridande näringsliv. Handelsminister Ewa Björling, som också är minister för nordiska samarbetsfrågor, framhåller ofta att undanröjande av gränshinder är en av Sveriges viktigaste prioriteringar, något Sverige också kommer att driva under ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2013.
Förberedelserna för ordförandeskapet är redan i gång och det är bråda tider för medarbetarna i den nordiska gruppen på EU-enheten. Språklektioner i danska står på schemat och ett helt års möteslogistik ska planeras.
- Vi riggar för fullt. Dessutom arbetar vi intensivt med att ta fram Sveriges programförklaring för ordförandeskapet som ska presenteras i slutet av oktober, säger Annika Hahn-Englund, chef på nordiska gruppen på EU-enheten.
Och på Karl Johan i Oslo vajar 50-årsflaggor. Helsingforsjubilaren förtjänar att firas.
