Tal
Malmö 22 augusti 2012
Peter Norman, Finansmarknadsminister

Anförande vid KOMMEK i Malmö

Det talade ordet gäller.

Det är roligt att få vara här i Malmö idag.

Krisen

För inte allt för många år sedan var det lätt att tänka: Här slutar Sverige och där börjar Europa. Sedan dess har mycket hänt.

En växande arbetsmarknadsregion, en bro och inte minst en växande insikt om att här och där, börjar och slutar, inte längre är så entydiga begrepp.

Långt borta är de dagar då vi kunde tala om de frågor som är viktigast för oss, jobben, välfärden, konkurrenskraften och sammanhållning - som om resten av världen knappt fanns.

Så här i augusti och september är det spännande tider. Det är budgettider. Närvaron av det internationella perspektivet är alltid där. Hur ska vi klara jobben, välfärden och konkurrenskraften.

Hittills har det varit en innehållsrik budgetupptakt från Almedalen till statsministerns tal i helgen.

Vi är många som välkomnar den diskussion om infrastruktur som nu förs. I så väl glesbygd som storstad behöver såväl människor som företag goda möjligheter till kommunikationer.

Ska Sverige vara ett av världens mest konkurrenskraftiga länder är satsningar på infrastruktur avgörande.

Samtidigt ger det välbehövliga arbetstillfällen i en svag internationell konjunktur.

Finanskrisen och den fortsatta marknadsturbulensen visar hur oro på de internationella marknaderna kan slå mot det finansiella systemet och skapa kyliga svallvågor in i svensk ekonomi.
Vi har under sommaren sett exempel på hur skuldtyngda länder i Europa får allt större problem att hantera stora budgetunderskott och hög arbetslöshet.

I Sverige har vi sett ljusglimtar med bland annat hög tillväxt. När de mörka molnen hopar sig i vår närhet vet vi dock att osäkerheten är stor, också för oss.

Krisens kraft visar vikten av att ha låg skuldsättning och ordning och reda i ekonomin.

Sverige har kunnat stimulera efterfrågan på ett trovärdigt sätt, och därmed räddat jobb och säkrat kvaliteten i välfärden.

Sveriges stimulanser har varit bland de kraftigaste stimulansåtgärderna i EU, samtidigt har de offentliga finanserna säkrats.

Medan stora delar av Europa höjer skatter och genomför tuffa besparingar, som ofta slår hårdast mot de mest utsatta, kan vi i Sverige istället rikta vår uppmärksamhet mot fortsatta reformer och investeringar, för jobb, företagande och välfärd.

Stabilitet

Starka offentliga finanser är en hörnsten i alliansregeringens ekonomiska politik. Tack vare starka statsfinanser har Sverige, till skillnad från många euroländer, en hög trovärdighet på marknaden vilket bidrar till låga upplåningskostnader.

Starka statsfinanser och en hög trovärdighet på marknaden hänger på att vi har ordning på alla delar av vår gemensamma ekonomi. Statens, kommunernas och i pensionssystemet. Sveriges kommuner och landsting är överlag väl skötta och har tagit stort ansvar i krisen. Det ska ni vara stolta över.

Det krävs hårt arbete för att uppnå en god ekonomisk hushållning. Välskötta kommuner och landsting är en förutsättning för att välfärden ska kunna säkras.

Det krävs att man fyller på i ladorna för att kunna klara dåliga tider.

Regeringen kommer ytterligare stärka kommunernas och landstingens möjlighet att ta ansvar för kvaliteten och tillgängligheten i välfärden.

I höst föreslår vi därför en möjlighet att bygga upp resultatutjämningsreserver inom ramen för det egna kapitalet.

Ordning och reda i välfärden

Kommuner och landsting ansvarar för en stor del av välfärdens kärna; äldreomsorgen, sjukvården och skolan. Välfärden ska präglas av tillgänglighet och kvalitet. En rättighet vi garanterar varandra.

Vi har ett gemensamt ansvar för att säkra en jämn och hög kvalitet. För det krävs tillsyn och valfrihet - och framför allt ordning och reda!

Förra hösten präglades dock av ett ifrågasättande av just denna ordning och reda i ekonomin och välfärden. Sedan dess har kommuner, landsting och stat vässat sin tillsyn och kvalitetssäkring - mer kommer säkert behöva göras.

Vi kunde också se flera exempel där välfärdsföretag, genom olika former av skatteupplägg, undvek att betala skatt.

Trots att deras intäkter uteslutande kom från skatter valde de själva att inte betala sin skatt. Från regeringens sida har vi varit mycket tydliga: detta är oacceptabelt.

Oavsett partifärg måste vi ha en bred enighet kring att de skatter vi har beslutat om också ska betalas.

Med dessa skattedrivna upplägg har många företag själva satt sin skattesats och vi har fått orättvisa villkor. Samtidigt har den svenska bolagsskattebasen hotats.

Låt mig vara tydlig. I den ekonomiska vårpropositionen presenterades förslag som ger effektiva begränsningar av skattedrivna upplägg. Det är centralt för regeringen.

För kommunernas räkning är det vår övertygelse att det nya regelverket inte kommer innebära några problem för en vanlig internbanksverksamhet i kommunerna.

Just nu tittar dock skatteverket på kommunsektorn och vi får invänta resultaten. Det är dock självklart så att vi inom kommun, landsting och stat har ett särskilt ansvar för att upprätthålla god moral och etik på skatteområdet.

Ansvarstagande och anti-korruption

Förutom att vara ansvarig minister för kommuner och landsting är jag också ansvarig för de statligt ägda bolagen.

Före sommaren tog jag ett initiativ för att integrera hållbarhet i bolagsstyrningen av de 58 bolagen.

Regeringen stärker därmed bolagens förutsättningar för ett aktivt arbete med mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö, antikorruption, affärsetik, jämställdhet och mångfald.

Regeringens nästa steg innebär att varje bolag ska formulera ett fåtal övergripande hållbarhetsmål.

Målen kommer att skilja sig åt mellan bolagen, men gemensamt är att de ska vara konkreta och relevanta för den egna affärsverksamheten samt möjliga att följa upp. Bolagens styrelser är ansvariga för att fastställa målen samt strategier för att uppnå målen.

Antikorruption är ett av de områden som ingår i vårt hållbarhetsarbete och ett område som vi under hösten kommer att arbeta lite extra med.

Vi kommer i september att anordna en träff för de hållbarhetsansvariga personerna i våra bolag.

Där ska vi bland annat diskutera hur stort problemet med korruption är och vilka initiativ som de statligt ägda bolagen tar för att begränsa korruptionsrisken.

I Sverige har vi också många kommunala bolag. I flera kommuner är de avgörande för välfärden och servicen till medborgarna.

Men precis som med de statliga bolagen kräver det en aktiv ägare. Jag uppmanar er därför till ett än mer aktivt arbete och ett förtydligande av ägarens, kommunens - medborgarnas - roll.

På regeringens uppdrag har Statskontoret tagit fram en utredning som pekar på en allmän känsla i kommuner och landsting att korruptionen har ökat.

Fler personer uppger också att de blivit erbjudna mutor, något som regeringen ser mycket allvarligt på. De kommunala bolagen pekas ut som särskilt riskutsatta samt med en låg riskmedvetenhet.

Rapporten visar visserligen att det inte har skett någon ökning i antalet anmälda brott. Att fler anser att det förekommer korruption kan då, bland annat som en följd av mutskandalen i Göteborg 2010, vara ett tecken på en ökad medvetenhet om att det finns risk för korruption.

En ökad medvetenhet är positivt. Det är bara genom att medvetandegöra riskerna för korruption som ett verkligt aktivt arbete kan bedrivas.

En åtgärd som vidtagits är att modernisera mutbrottslagstiftningen. Ett flertal lagändringar trädde i kraft den 1 juli i år.

Förändringarna innebär bland annat att den krets av personer som kan träffas av mutansvar både utvidgas och anges på ett enklare sätt än i dag.

Det blir också lättare att avgöra när ett mutbrott ska betraktas som grovt. Men lagen måste kompletteras med bättre korruptionsförebyggande arbete.

Det nätverksarbete som Sveriges Kommuner och Landsting bedriver är därför mycket positivt och regeringen hoppas att det kan utvecklas.

Genom nätverket kan kommuner och landsting få stöd i sitt eget arbete med att förebygga och motverka korruption.

Korruption är förödande för hela samhället och ska aldrig få möjlighet att slå rot.

Därför är samarbete mellan stat, kommuner och landsting, med att förebygga korruption, mycket viktigt.

Avslutning

Jag vet att många av er också har frågor angående det kommunala skatteutjämningssystemet.

Som ni vet pågår beredningen inom Regeringskansliet. Jag har tyvärr inget mer exakt besked att ger er än att det, mot bakgrund av att det krävs noggranna överväganden, är min bedömning att vi kan förvänta oss att förändringar i utjämningssystemet kommer att genomföras den 1 januari 2014, det vill säga att nuvarande system också kommer att gälla för 2013.

Avslutningsvis vill jag att ni, som sitter här inne, ska känna att ni har ett ansvar att värna ordning och reda i ekonomin och välfärden.

Er förmåga att prioritera är avgörande för skolresultaten, omsorgen och sjukvården.

Kommunernas och landstingens andel av svensk ekonomi som helhet kan inte heller underskattas.

Ordning och reda i ekonomi och välfärden tillsammans med kloka investeringar för fler jobb gör varje kommun och hela Sveriges framtid bättre.

Med detta önskar jag att ni får riktigt givande dagar här i Malmö.

Tack.