Sverige - ett land utan klimatutsläpp 2050
Vilka insatser behövs för att Sverige ska vara utan nettoutsläpp av växthusgaser år 2050? Vilka hinder står vi inför och hur kan ett offensivt klimatarbete stärka konkurrenskraften? Regeringen har inlett det långsiktiga arbetet med att ta fram Färdplan 2050.
År 2050 ligger långt fram i tiden, men de beslut vi tar idag påverkar i hög grad om vi kan uppnå de långsiktiga målen. Uppgiften att nå ett Sverige utan klimatutsläpp är mycket ambitiös och omfattande eftersom arbetet berör hela samhället. Vi behöver därför bryta ner arbetet per sektor och analysera hur uppgiften delas upp över tiden - vad som behöver göras från och med nu till år 2050. Vi behöver bland annat modernisera energi- och transportsystemet. Energianvändningen och utsläppen måste minska och vi behöver använda en större andel förnybar energi. Våra levnadsvillkor berörs även på flera andra sätt. Därför behövs en aktiv dialog och en bred förankring i samhället. Med ett proaktivt klimatarbete skapas nya möjligheter för utveckling, innovationer, företagande och jobb i hela landet.
Konsekvenserna av klimatutsläppen synliga
SMHI:s uppdatering av den vetenskapliga grunden för klimatarbetet visar att konsekvenserna av klimatförändringarna sannolikt är allvarligare än vad FNs klimatpanel rapporterade 2007. Då uppskattades den globala havsnivåhöjningen bli 0,2-0,6 meter. Forskare bedömer nu att havsnivån istället kan komma att höjas med 0,9-1,6 meter. För att undvika en del av dessa effekter behövs stora och snabba utsläppsminskningar för att hindra att temperaturen stiger över två grader jämfört med förindustriell tid.
Färdplan ska leda vägen mot Sverige utan klimatutsläpp
För att uppnå visionen om att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser år 2050 ska Sverige ta fram en nationell färdplan. Regeringens arbete har påbörjats bland annat med följande:
- " Naturvårdsverket har fått i uppdrag att ta fram scenarier och styrmedelsförslag
- " Miljöministern har tillsatt en referensgrupp med representanter för bland annat miljöorganisationer, näringsliv och forskare
- " Aktiv dialog och samverkan också på regional- och kommunal nivå
Även andra initiativ knyter an till det långsiktiga arbetet. Sveriges mål att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent till år 2020 och det långsiktiga arbetet med en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030, är viktiga steg mot det långsiktiga 2050-målet.
Preliminär tidsplan för färdplan 2050 |
|
|---|---|
2011 |
|
Uppdrag läggs till Naturvårdsverket |
juli |
SMHI redovisar uppdrag om det vetenskapliga läget |
september |
Referensgruppen träffar miljöministern och samlingsmöte om arbetet |
november |
2012 |
|
Naturvårdsverket överlämnar delrapport om hur olika sektorer kan beröras |
januari |
Referensgruppen träffar miljöministern |
mars |
Länstyrelserna lämnar regionala underlag till Naturvårdsverket |
mars |
Referensgruppen träffar miljöministern |
hösten |
Slutrapport från Naturvårdsverket av myndighetsuppdraget |
december |
2013 |
|
Färdplanen utarbetas |
|
Bakgrunden till färdplansarbetet
Vid FN:s klimatkonferens i Cancún 2010 åtog sig alla industriländer att ta fram nationella långsiktiga strategier för att åstadkomma låga koldioxidutsläpp.
EU-kommissionen har presenterat ett meddelande om en färdplan för EU för en konkurrenskraftig och koldioxidsnål ekonomi till 2050. Syftet är att uppfylla målet att minska EU:s utsläpp med 80-95 procent till 2050. Sverige har aktivt stött slutsatser inom EU om att länderna bör ta fram egna färdplaner.
I klimatpropositionen (prop. 2008/2009:162) aviserade regeringen mål för 2020 och en vision om att Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären 2050.
