Samråd om mänskliga rättigheter
Under våren 2011 påbörjades arbetet med regeringens tredje strategi för de mänskliga rättigheterna i Sverige. Målsättningen är att en sådan strategi ska kunna beslutas under 2012.
Det första steget i arbetet är att göra en kartläggning av situationen för mänskliga rättigheter i Sverige, det vill säga av vilka brister som kan finnas i skyddet av de mänskliga rättigheterna och på vilka områden det kan behöva förstärkas.
Ett brett samråd med bland andra myndigheter, kommuner och företrädare för det civila samhället har stor betydelse både i arbetet med kartläggningen och inför utformandet av själva strategin. Regeringen har därför genomfört en samrådsprocess som pågått under 2011 och fram till slutet av mars 2012.
Ett uppstartsmöte som samlade omkring 170 deltagare hölls i Stockholm i maj 2011. Ytterligare samrådsmöten genomfördes under hösten och vintern. Det sista samrådet hölls den 28 mars 2012.
Linda Nordin Thorslund, Svenska FN-förbundet, Maria Johansson, DHR, Roberth Hårdh, Civil rights defenders, Ingela Holmertz, Svenska Röda Korset och Hans Dahlgren, Sveriges ambassadör för mänskliga rättigheter
Uppstartsmöte för samrådet ägde rum i maj 2011
Den 23 maj 2011 anordnade Arbetsmarknadsdepartementet ett första samrådsmöte inför arbetet med regeringens tredje strategi för de mänskliga rättigheterna i Sverige.
Programmet innehöll många intressanta talare
En av dem var Peter Nobel, världens första Diskrimineringsombudsman (1986-1991) och f.d. generalsekreterare Svenska Röda Korset
Kartläggning av mänskliga rättigheter i Sverige
En kartläggning ska göras av hur situationen ser ut i Sverige när det gäller mänskliga rättigheter.
Kartläggningen ska bland annat grundas på rekommendationerna från den granskning av Sverige som genomfördes av FN:s råd för mänskliga rättigheter i maj 2010, tillsammans med andra rekommendationer och synpunkter som olika internationella övervakningskommittéer riktat mot Sverige.
De domar, synpunkter och rekommendationer som internationella övervakningsorgan lämnat om hur Sverige följer och arbetar med sina internationella åtaganden om mänskliga rättigheter utgör ett centralt underlag för denna kartläggning.
