Frågor och svar

Vilka är diskrimineringsgrunderna?

Diskriminering på grund av kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.

Med sexuell läggning avses homo-, bi- eller heterosexualitet. Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger uttryck för att tillhöra ett annat kön. En person som identifierar eller uttrycker sig som exempelvis transvestit ska kunna åberopa diskrimineringsförbuden.

Hur skyddar lagen mot diskriminering?

Enligt 1 kap. 2 § regeringsformen ska det allmänna motverka diskriminering på grund av kön, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, språklig eller religiös tillhörighet, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller annan omständighet som gäller den enskilde som person. Sedan den 1 januari 2011 gäller ett utökat grundlagsskydd mot diskriminering. Detta innebär att skyddet i 2 kap. 12 § nu även omfattar missgynnande på grund av sexuell läggning.

Diskrimineringslagen (2008:567) ska motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder.

Straffbestämmelsen om hets mot folkgrupp skyddar mot hot eller missaktning mot folkgrupp eller annan grupp av personer med anspelning på bl.a. sexuell läggning. Utöver bestämmelsen om hets mot folkgrupp finns andra straffbestämmelser som tar sikte på handlingar eller yttranden som är av homofobisk eller diskriminerande karaktär.

Vad är DO?

Sedan den 1 januari 2009 är Jämställdhetsombudsmannen (JämO), Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO), Handikappombudsmannen (HO) och Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning (HomO) sammanslagna till en myndighet - Diskrimineringsombudsmannen (DO).

DO:s huvudsakliga uppgift är att se till att den nya diskrimineringslagen följs. DO tar emot och utreder anmälningar om de förbud mot diskriminering och trakasserier som finns i diskrimineringslagen. DO kan företräda diskriminerade personer kostnadsfritt i domstol. DO utövar också tillsyn genom att granska hur arbetsgivare, högskolor och skolor lever upp till diskrimineringslagens krav på åtgärder för att förebygga diskriminering.

• Diskrimineringsombudsmannens (DO) webbplats

Hur arbetar regeringen med mänskliga rättigheter i Sverige?

Det är viktigt för regeringen att arbeta systematisk och kontinuerligt med att skydda och främja mänskliga rättigheter i enlighet med Sveriges internationella åtaganden. Arbetes inriktning framöver och prioriteringen övervägs för närvarande inom Regeringskansliet. Flera betänkanden, förslag och synpunkter har nyligen lagts fram inom området.

En av åtgärderna i regeringens förra handlingsplan för mänskliga rättigheter 2006-2009 var inrättandet av Delegationen för mänskliga rättigheter i Sverige. Under 2010 lade delegationen fram sitt slutbetänkande Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter (SOU 2010: 70) med ett flertal förslag som syftar till att stärka skyddet och arbetet för mänskliga rättigheter i Sverige.

Den förra handlingsplanen för mänskliga rättigheter har utvärderats. Utvärderingen Samlat, genomtänkt och uthålligt? En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter 2006-2009 (SOU 2011:29) presenterades i april 2011. Betänkandet innehåller en rad förslag avseende både regeringens systematiska arbete för mänskliga rättigheter, bl.a. utifrån handlingsplaner, och skyddet för mänskliga rättigheter i samhället i stort.

I Regeringskansliet genomförs just nu en kartläggning dels vad gäller brister i skyddet och arbetet för mänskliga rättigheter dels hur arbete kan stärkas framöver. Som ett led i detta arbete genomförs under 2011 en samrådsprocess med en bred krets av aktörer, bl.a. med organisationer inom det civila samhället. Regeringens tredje nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter planeras överlämnas till riksdagen under 2012.

• SOU 2010:70 Ny struktur för skydd av mänskliga rättigheter
• SOU 2011:29 En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter 2006-2009

Kan två personer av samma kön gifta sig?

Äktenskapsbalken och andra författningar som angår makar är könsneutrala. Det innebär att en persons kön inte har betydelse för en persons möjlighet att ingå äktenskap i Sverige. Äktenskapsbalkens bestämmelser tillämpas alltså på samma sätt oavsett om makarna är av olika kön eller av samma kön.

Kan två personer av samma kön skaffa barn?

Registrerade partners och gifta kan prövas som adoptivföräldrar. Registrerade partners, gifta och sambor av samma kön kan också utses att gemensamt utöva vårdnaden om ett barn.

Assisterad befruktning med donerade spermier får enligt lagen (2006:351) om genetisk integritet m.m. utföras också när en kvinna är registrerad partner, gift eller sambo med en annan kvinna. Partnern, makan eller sambon ska tillsammans med den befruktade kvinnan anses vara förälder till det barn som föds, förutsatt att hon har samtyckt till behandlingen och att det är sannolikt att barnet har avlats genom denna. Ett föräldraskap för partnern, makan eller sambon fastställs genom bekräftelse eller dom.

Utredningen om föräldraskap vid assisterad befruktning föreslår i sitt betänkande från 2007 (SOU 2007:3) att regler som infördes år 2005 om föräldraskap för kvinnor i lesbiska förhållanden ska utvidgas till att gälla också barn som kommer till genom assisterad befruktning utanför den svenska sjukvården. Nya åtgärder för att ytterligare förbättra möjligheterna för de barn som kommer till genom assisterad befruktning med donerade spermier eller ägg att få veta sitt biologiska ursprung föreslås också. Betänkandet har remissbehandlats och frågorna bereds i Regeringskansliet.

• SOU 2007:3 Föräldraskap vid assisterad befruktning