Sverige i EU

Den 4–5 december samlas EU:s ministerråd för transport, telekommunikation och energi (TTE-rådet) i Bryssel. Mötet hålls regelbundet för att samordna medlemsstaternas arbete inom transport, digitalisering och energi.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen Krishantering och ändrade rörelseregler för försäkringsföretag (SOU 2025:97). Övriga yttrande finns tillgängliga i departementet.

EU:s handelspolitiska instrument GSP används av EU för att främja ekonomisk tillväxt i utvecklingsländer. Nu har Europeiska unionens råd och Europaparlamentet enats om en uppdatering med ett tillägg. Tullförmåner kommer nu kunna dras tillbaka om ett land inte samarbetar kring återtagande av sina medborgare som inte har rätt att vistas i EU. Sverige har varit pådrivande för det nya tillägget.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat promemorian EU:s förordning om hållbarhetsbetyg.

EU:s ministerråd har nu antagit en politisk överenskommelse, en så kallad allmän riktlinje, för ett lagförslag som ska säkra tillgången till kritiska läkemedel och stärka EU:s motståndskraft vid hälsokriser, det så kallade Critical Medicines Act (CMA).

FN:s klimatkonferens COP30 Belém, Brasilien avslutades på övertid den 22 november. Förhandlingarna präglades av motsättningar mellan olika grupper av länder och resultatet blev inte den skjuts till genomförande av ländernas nationella klimatplaner som Sverige och EU hade velat.

I propositionen föreslås de lagändringar som krävs för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1069 om skydd för personer som deltar i den offentliga debatten mot uppenbart ogrundade anspråk eller rättegångsmissbruk (strategiska rättsprocesser för att hindra offentlig debatt).

I propositionen föreslås ändringar i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen som gör att fler krav som avser tillgänglighet ska kunna ställas på produkter och tjänster som omfattas av grundlagsskydd.

Det europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE) gör varje år en kartläggning över jämställdheten i de 27 EU-länderna. I kartläggning studeras jämställdheten i länderna utifrån sex områden; arbete, pengar, kunskap, tid, makt och hälsa. Resultatet av denna mätning presenteras i form av ett jämställdhetsindex.

Sverige är det mest jämställda EU-landet enligt en kartläggning av det europeiska jämställdhetsinstitutet (EIGE). Jämställdheten mäts utifrån indikatorerna arbete, pengar, kunskap, tid, makt och hälsa. Inom områdena arbete och makt har Sverige bäst resultat. Men utrymme för förbättring finns inom området tid, där kvinnor i Sverige i större utsträckning tar ansvar för det obetalda hem- och omsorgsarbetet. Det har även skett en negativ utveckling när det gäller andelen kvinnor som har politiska uppdrag.

Den 1 december deltog arbetsmarknadsminister Johan Britz vid rådets möte för sysselsättning, socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor, EPSCO, i Bryssel. På dagordningen stod bland annat hur EU kan förenkla regler och stärka genomförandet inom arbetsmarknadspolitiken för att öka konkurrenskraften.

Faktapromemoria gällande förslag till rådets förordning om fastställande för 2026, 2027 och 2028 av fiskemöjligheterna avseende vissa fiskbestånd, i unionens vatten, och för unionsfiskefartyg, i vissa andra vatten.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat betänkandet En ny produktansvarslag (SOU 2025:103). Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.

För att stärka Sveriges digitala infrastruktur och uppkoppling gentemot omvärlden beviljas svenska aktörer 18 miljoner euro från Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE Digital).

Efter framgångsrika förhandlingar där Sverige varit pådrivande har EU nu beslutat om skärpta krav på leksakers säkerhet och stärkta möjligheter att ingripa mot farliga leksaker på marknaden.

EU:s förordning om hållbarhetsbetyg ska tillämpas från och med den 2 juli 2026. Genom förordningen införs ett gemensamt regelverk inom unionen för leverantörer av betyg som avser miljö, samhällsansvar och bolagsstyrning. Regelverket innebär att den som yrkesmässigt tillhandahåller sådana betyg behöver tillstånd. De leverantörer som omfattas av tillståndsplikten ska också uppfylla vissa krav när det gäller transparens, organisation och uppförande. Syftet är att förbättra betygens kvalitet och förebygga s.k. grönmålning och andra typer av felaktig information.