Regeringens nyhetsbrev: För jobb och välfärd - motverka krisen och skapa bättre villkor
16 april 2012

För jobb och välfärd - motverka krisen och skapa bättre villkor

Regeringen vill att Sverige ska vara ett land där människor ges möjlighet att forma sin egen vardag. Där arbete lönar sig och företag uppmuntras så att jobben blir fler. Där välfärden fungerar och finns till stöd då medborgarna behöver den. I sitt fortsatta arbete för att åstadkomma detta satsar regeringen på åtgärder som motverkar att arbetslösheten biter sig fast, men som också förbättrar ekonomins sätt att fungera, bättrar på ekonomin för vissa utsatta grupper och förstärker välfärden. Detta presenterar regeringen i sin ekonomiska vårproposition som lämnas till riksdagen idag.

I vårpropositionen anger regeringen utrymmet för och inriktningen på politiken inför de konkreta åtgärder som presenteras i budgetpropositionen i höst.

Målet är full sysselsättning

Regeringens mål för den ekonomiska politiken är att föra Sverige mot full sysselsättning. Ökad sysselsättning och minskat utanförskap minskar klyftorna och ökar sammanhållningen. Full sysselsättning är också en förutsättning för att Sverige ska vara ett konkurrenskraftigt land med långsiktigt hållbar tillväxt. Det behövs för att kunna finansiera välfärden i Sverige. Många reformer har genomförts som fått effekt, men mer behöver göras.

Ekonomin och de offentliga finanserna sätter ramarna

Det finns emellertid ramar när regeringen utformar sin politik. En sådan är utvecklingen i ekonomin. Finansdepartementet gör en prognos för flera år som förutom ett huvudscenario även visar riskerna för en sämre utveckling. Den prognos som presenteras i denna vårproposition visar att ekonomin för 2012 är betydligt svagare än vad regeringen trodde i september. Ekonomin börjar återhämta sig först under andra halvåret, men fortfarande finns en risk att utvecklingen ska bli betydligt sämre.

De offentliga finanserna sätter också ramarna för arbetet. Först och främst ger de resurser till finanspolitiska åtgärder. Men de påverkar också förväntningar, något som blivit väldigt tydligt i den europeiska skuldkrisen. Stimulansåtgärder blir utan verkan om risken finns att staten senare behöver strama åt. Hushåll och företag sparar då de nya pengar som reformerna ger istället för att konsumera och investera.

Risken för att ekonomin ska bli svagare än vad huvudscenariot visar gör att det behövs säkerhetsmarginaler. Detta för att regeringen ska kunna dämpa krisens effekter på jobb och välfärd om ett mer negativt scenario blir verklighet.

Begränsat utrymme används till åtgärder för jobb och välfärd

Behovet av säkerhetsmarginaler begränsar utrymmet för reformer i den budget för 2013 som regeringen ska presentera i höst. Regeringen kommer då att bland annat föreslå reformer som ser till att arbetslösheten inte biter sig fast, att ekonomins funktionssätt förbättras, den ekonomiska standarden blir bättre för de mest utsatta samt att välfärden förstärks.

I arbetet med budgetpropositionen för 2013 lägger regeringen därför fokus på att:

  • Få fler i arbete på en inkluderande arbetsmarknad - där till exempel minskad arbetslöshet bland unga och personer med utländsk bakgrund prioriteras.
  • Förbättra välfärden - med åtgärder för bättre utbildning, ökad tillgänglighet i vården och effektivare rättsväsende.
  • Förstärka konkurrenskraften genom skatteåtgärder och åtgärder inom forskning, innovation och infrastruktur.
  • Säkra ett stabilt finansiellt system med högre krav på bankerna att hålla kapital för att klara förluster och starkare ställning för konsumenterna.
  • Förbättra tillgången på bostäder genom att göra det enklare att hyra ut i andra hand och genom att stimulera byggandet av bostäder.
  • Arbeta för en effektiv klimatpolitik med inriktningen på en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning 2050 utan nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären.

För att prenumerera eller ändra i din prenumeration besök Prenumerera på nyheter

Regeringen
103 33 Stockholm
 work08-405 10 00
e-post till regeringen

Relaterat