Regeringens nyhetsbrev, 19 augusti 2011
Regeringens nyhetsbrev: Skolstart
I dagarna ringer det in till ett nytt läsår i skolan. Höstterminen 2011 inleds ett historiskt läsår för svensk skola. Den svenska skolan reformeras i grunden. Elever, lärare och föräldrar möts av ny skollag, nya läroplaner, ny gymnasieskola, ny betygsskala och lärlingsutbildningar. Målet är en skola i världsklass där varje elev stimuleras att utvecklas så långt som möjligt.
Bild: Lena Granefelt/Johnér
Den nya skollagen
Den nya skollagen som gäller sedan den 1 juli i år innehåller många viktiga förändringar. Här presenteras ett urval.
- Bättre stöd till eleverna. Rättigheterna för den elev som behöver stöd och hjälp stärks. Kraven på en skola att utreda en elevs behov av särskilt stöd blir tydligare och föräldrar som inte är nöjda med den hjälp barnet får i skolan har helt nya möjligheter att få beslut om åtgärdsprogram omprövat.
- Ökad trygghet och studiero. Lärares och rektorers allmänna befogenheter förtydligas och när elever stör andra elevers trygghet och studiero finns fler disciplinära åtgärder att använda.
- Stärkta rättigheter för eleverna. Eleverna ska ha tillgång till skolläkare, skolsköterska, psykolog och kurator inom elevhälsan, och också till studie- och yrkesvägledning. Dessutom ska alla elever ha tillgång till skolbibliotek. Skolmaten ska vara näringsriktig.
- Skarpare sanktioner. Skolinspektionen ges möjlighet till skarpare sanktioner mot skolor och kommuner som missköter sig. Inspektionen kan bland annat utfärda vitesförelägganden och i särskilt allvarliga fall stänga en skola med omedelbar verkan.
Fler steg i betygsskalan
Från och med i höst får eleverna betyg enligt en ny betygsskala, med fler steg. Betygen kommer att skrivas A-F. Fler steg än tidigare gör att betygen blir mer rättvisa.
Nya kurs- och läroplaner
Nya kurs- och läroplaner införs, med tydligare mål och mer fokus på kunskap.
Den nya gymnasieskolan
Gymnasieskolan genomgår stora förändringar. Eleverna på gymnasiet kommer till en helt ny gymnasieskola. En del av förändringarna presenteras här.
- Det går att välja 18 nationella program, några högskoleförberedande program, andra yrkesprogram. Elever på yrkesprogram får i den nya gymnasieskolan mer tid att lägga på yrkesämnen vilket gör dem bättre förberedda för arbetslivet. Samtidigt har de rätt att, om de vill, även läsa in högskolebehörighet.
- Lärlingsutbildningar och lärlingsanställning. Från och med hösten 2011 är lärlingsutbildningen en permanent del av gymnasieskolan. Ca 800 miljoner satsas på 30 000 lärlingsplatser 2011-2014. Mer än hälften av utbildningen ska förläggas till en arbetsplats.
- Introduktionsprogram. Fem flexibla och individanpassade introduktionsprogram ersätter dagens individuella program. Avsikten är att fler elever på ett framgångsrikt sätt ska slutföra sin gymnasieutbildning.
- Gymnasieingenjörsutbildning (T4). En försöksverksamhet införs med ett fjärde år på det tekniska programmet. Därmed återinförs gymnasieingenjören, som det finns ett skriande behov av i näringslivet.
En ny lärarutbildning
Den nya lärarutbildningen startar i höst. Höjd kvalitet, högre krav både på studenter och på den som ordnar utbildningen, tydligare inriktningar och mer ämnesfördjupning än tidigare kommer att höja statusen på utbildningen såväl som på läraryrket.
I globaliseringens tid ställs Sverige inför nya, stora utmaningar. Vi måste möta dem med kunskap. Dessa reformer, kombinerat med andra som är på gång eller planeras, för oss närmare målet att ha höja resultaten i den svenska skolan.
