Regeringens nyhetsbrev, 29 mars 2011
Sverige föreslås bidra i Libyen-insatsen
Sverige ska ta sitt ansvar för fred och säkerhet när våra medmänniskor hotas, när FN beslutar att ingripa och när vi har förmåga att göra det. Om regeringen får riksdagens medgivande kommer Sverige därför att i högst tre månader bidra i den militära insatsen i syfte att verkställa FN:s beslut att skydda civila i Libyen.
De folkliga protesterna mot regimerna i Tunisien och Egypten vid årsskiftet inspirerade det libyska folket att i februari i år protestera mot korruption och ofrihet samt kräva demokrati och Gaddafis avgång. Protesterna spreds snabbt. Ett övergångsråd bildades av företrädare för oppositionen och fick stöd av avhoppade ministrar och klanföreträdare.
Sedan de regimkritiska motståndsstyrkorna vunnit terräng gjorde Gaddafis regim en våldsam motoffensiv och ett stort antal människor uppges ha dött till följd av regimens våld mot civila. Det råder i dagsläget en intern väpnad konflikt i Libyen mellan den libyska regimen och de regimkritiska motståndsstyrkorna.
Internationella reaktioner
Den 21 februari 2011 fördömde Europeiska unionens råd våldet mot civila i Libyen. Fem dagar senare antog FN:s säkerhetsråd resolution 1970 som bland annat innebar ett vapenembargo mot Libyen.
Den 7 mars uppmanade Gulfstaternas samarbetsråd FN:s säkerhetsråd att skydda civila libyer genom en flygförbudszon. I samband med ett extra EU-toppmöte den 11 mars framhöll Europeiska rådet att Gaddafi måste lämna ifrån sig makten och man uttryckte också sin starka oro för angreppen mot civila och för den svåra humanitära situationen i Libyen. En dag senare begärde Arabförbundet att säkerhetsrådet omedelbart skulle upprätta en flygförbudszon och skapa säkra områden i syfte att skydda det libyska folket.
Den 17 mars antog FN:s säkerhetsråd resolution 1973 där man slog fast att situationen i Libyen utgjorde ett hot mot internationell fred och säkerhet och ställde krav på ett omedelbart eldupphör och att våldet mot civila skulle upphöra. FN:s medlemsstater bemyndigades att vidta alla nödvändiga åtgärder och att upprätta en flygförbudszon över Libyen. Vapenembargot förstärktes. Medlemsstaterna uppmanades att bistå med att genomföra dessa åtgärder.
Den 19 mars hölls ett möte i Paris med FN:s generalsekreterare, Europeiska rådets ordförande, EU:s höga representant för utrikes frågor, Arabförbundets generalsekreterare samt ett antal stats- och regeringschefer och utrikesministrar. Mötesdeltagarna uttryckte långsiktigt engagemang och stark vilja att genomföra resolution 1973. Med stöd av FN-mandatet började samma dag en koalition ledd av Frankrike, Storbritannien och USA att slå ut militära mål i Libyen, i syfte att skydda civila.
Vid det ordinarie EU-toppmötet den 25 mars underströk Europeiska rådet att EU skulle bidra till att verkställa resolution 1973.
Starkt stöd för den militära insatsen
Förenta Nationerna har i sin säkerhetsrådsresolution 1973 uppmanat sina medlemsstater att bistå med alla nödvändiga medel när det gäller att skydda civila i Libyen och att inrätta och upprätthålla en flygförbudzon över Libyen. Detta beslut har starkt stöd i regionen och internationellt, liksom i EU.
I söndags beslutade NATO att ta över hela den militära operationen i Libyen under FN:s säkerhetsrådsresolution. NATO-insatsen har till syfte att skydda civila och områden med civilbefolkning som hotas av angrepp. Man ska därtill upprätthålla flygförbudszonen och vapenembargot till havs med marina stridskrafter och flygstridskrafter.
I dag (29 mars) inkom en formell förfrågan om ett svenskt bidrag. Det är nu en fråga för Sverige att gå från ord till handling och göra vad vi kan för att främja internationell fred och säkerhet.
Svenskt deltagande
För att en svensk väpnad styrka ska kunna sändas till ett annat land krävs riksdagens medgivande. Därför har regeringen i dag lämnat en proposition till riksdagen om ett svenskt deltagande i den internationella militära insatsen i Libyen.
Om riksdagen beslutar i enlighet med propositionen kommer Sverige, i syfte att verkställa FN:s beslut att skydda civila i Libyen, att delta med högst åtta JAS 39 Gripen, ett Herculesplan samt spanings- och stödresurser. Utöver detta kommer stabsofficerare att placeras vid relevanta staber. Insatsen syftar till att tillsammans med andra upprätthålla en flygförbudszon över Libyen. Detta innebär i realiteten att den svenska insatsen inte kommer att medverka i stridsinsatser mot mål på marken.
Det svenska bidraget kommer att uppgå till cirka 130 personer. Styrkan ska kunna förstärkas om behov uppstår, men det svenska bidraget ska sammantaget kunna uppgå till högst 250 personer.
Humanitära insatser
Sverige kommer att fortsätta bidra med humanitärt stöd till Libyen, parallellt med den militära insatsen. Behovet är stort och det är viktigt att hjälpinsatserna når fram snabbt och att de är effektiva. Därför bidrar Sverige, via UD och Sida, till de humanitära FN-organisationer som finns på plats i Libyen och vid landgränserna, bland annat UNHCR (FN:s flyktingorgan), FAO (FN:s jordbruksorganisation), OCHA (FN:s byrå för koordinering av humanitära insatser), UNICEF (FN:s barnrättsorganisation), och WFP (FN:s livsmedelsprogram).
Utöver detta bidrar Sverige även till andra humanitära organisationer som Internationella Rödakorskommittén och Internationella Röda Kors- och Röda Halvmånefederationen.
Sverige har också bland annat gjort ett svenskt Herculesplan tillgängligt på Malta för evakuering av nödställda vid den tunisiska gränsen. Planet har också använts för att skicka sjukvårdsmateriel till Benghazi. Ett annat Herculesplan har bidragit med utrustning för att etablera kontor för FN-organisationer i flyktingläger i Tunisien.
Konferens i London
I dag den 29 mars diskuteras den övergripande politiska samordningen av det internationella samfundets insatser vid en internationell konferens i London. Från Sveriges sida deltar utrikesminister Carl Bildt.
Det kommer att behövas ett brett engagemang i Libyen för att främja en demokratisk, ekonomisk och social utveckling mot en rättstat som respekterar de mänskliga rättigheterna. På konferensen diskuteras bland annat hur man säkerställer detta långsiktiga engagemang från det internationella samfundets sida.
-----------------------------------------------------------
Regeringens nyhetsbrev är en ny kommunikationskanal som har hela regeringen som avsändare. Syftet är att presentera regeringsbeslut och sätta reformer i ett större sammanhang. Nyhetsbrevet ger också regeringen möjlighet att snabbt kommentera aktuella händelser.
