Tågkaoset beror på decennier av eftersatthet

Förseningar och inställda tåg ställer till stora problem. Därför har regeringen höjt ambitionerna de senaste åren. 2012 disponerar Trafikverket dubbelt så mycket för drift och underhåll jämfört med 2006. För att veta vad som ska göras måste problemen identifieras. Fakta, snarare än åsiktsmaskineri, behövs för att återfå förtroende för järnvägen.

För exempelvis Stockholm och Mälardalen har kraftförsörjningen varit en faktor som påverkat tågen negativt, inte minst i rusningstid. Därför har vi investerat 300 miljoner i Europas modernaste omformarstation i Häggvik. Häromdagen skulle en kabel bytas och då uppstod en ljusbåge som utlöste rök, där brandsäkerhetssystemet slog av all ström. Detta är så högteknologiskt att det bara är Siemens och ABB som har kunskapen. Då kan man inte som Larsson och Ygeman påstå att vilken banhållare som helst borde kunna byta en säkring.

Under mina två år som minister har jag haft ett tydligt fokus: sopa inga problem under mattan. Nu har vi för första gången ett underlag, i kapacitetsutredningen, som visar vad som behöver göras. Det har säkert förvånat en del att bristerna var så stora, orsakade av decennier av eftersatthet. De senaste årens prioritering att vårda den järnväg vi har börjar få effekt. När incidenter eller olyckor sker har vi nu ett bättre fokus och samordning för att lösa situationen samtidigt som informationen till berörda blir allt bättre.

Artikeln är en replik på Anders Ygeman och Lars Mejern Larssons debattartikel "Regeringen varken vill eller kan lösa tågkaoset", publicerad 31 maj.