Sverige firar 60 år av diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken Kina

Kinas vice president Xi Jinping besöker Stockholm i dag och imorgon för att högtidlighålla att det är 60 år sedan Sverige - som första västland - upprättade diplomatiska förbindelser med Kina.
- Det är ett viktigt besök. Jag bedömer att vicepresidenten Xi Jinping kommer att bli Kinas nästa president efter partikongressen 2012, säger Börje Ljunggren, Asienspecialist och tidigare svensk ambassadör i Peking.

"Kina är Sveriges viktigaste marknad i Asien. Relationerna är goda och mångfacetterade och intresset för Sverige stort" säger ambassadör Börje Ljunggren, Asienspecialist. Foto: Sandra Landell /UD

Östländerna först med att erkänna Folkrepubliken

Kommunisterna tog makten i Kina efter ett inbördeskrig och utropade Folkrepubliken Kina den 1 oktober 1949. Många länder från dåvarande östblocket var snabba med att erkänna det nya styret. Sverige och andra västländer diskuterade hur man skulle agera.

- Sveriges regeringen följde den folkrättsliga princip som innebär att vi erkänner den regering som sitter vid makten i ett land. Som första västland upprättade vi diplomatiska förbindelser med Folkrepubliken Kina, något som är betydelsefullt än idag, säger Börje Ljunggren.

Kina och Sverige

Kina blir i år världens näst största ekonomi. Intresset för handel och kulturutbyte är stort och länder världen över arbetar aktivt för att utveckla relationerna med Kina. Besöksutbytet mellan Sverige och Kina har intensifierats på senare år med ett tätt utbyte mellan regeringarna. Redan 1981 gjorde det svenska kungaparet ett första statsbesök och 2006 gjorde de ett andra besök i samband med Ostindienfararens ankomst till Kanton. Året därpå besökte president Hu Jintao Sverige. Det var det första kinesiska statsbesöket någonsin i Sverige.

Våra relationer till landet goda och omfattande. Kineserna hyser stor respekt för Sverige och den svenska samhällsmodellen. Jag minns ett samtal där premiärminister Wen sade att han på 1980-talet besökt Sverige för att utforska "den svenska hemligheten". Han frågade hur Sverige lyckats skapa balans mellan "effektivitet och rättvisa". Vi uppfattas också som internationellt respekterade och upplevs ha många framgångsrika och innovativa företag trots vår relativt ringa storlek, säger Börje Ljunggren.

Fortsatt dialog om mänskliga rättigheter viktigt

Många bedömare är överens om att den utveckling och modernisering som pågår i Kina är djupgående och genomgripande. På samma gång finns fortsatta behov av dialog om svåra frågor, som exempelvis mänskliga rättigheter.

- Sveriges politik innebär att vara engagerad i Kina. I det ingår också att föra en kritisk dialog om mänskliga rättigheter. Kineserna är väl medvetna om att detta är svensk utrikespolitik och att dessa värderingar också präglar vårt eget samhälle. Denna fråga tas upp på olika sätt vid viktiga samtal. Det kan till exempel gälla enskilda fall eller också samarbete kring utvecklingen av det kinesiska rättssystemet, säger Börje Ljunggren.

40 miljarder SMS varje månad

Det finns en dynamik i Kinas egen modernisering med snabb urbanisering, förbättrad levnadsnivå, utbildning och ökat användande av Internet menar Börje Ljunggren.

- I dag finns exempelvis över 700 miljoner användare av mobiltelefoner. Det sänds 40 miljarder SMS varje månad. Det finns stora möjligheter till ökad öppenhet i denna utveckling, samtidigt som tekniken också kan användas för övervakning och kontroll.

Börje Ljunggren kom förra året ut med en andra upplaga av sin bok "Kina vår tids drama". Han menar att västvärlden bör visa större vilja att bereda Kina och de andra stora tillväxtekonomierna, som exempelvis Indien och Brasilien, större utrymme i internationella fora. Det gäller att engagera och integrera Kina, betonar Börje Ljunggren.

- Partiets linje är att reformera enpartistaten i syfte att bevara den. Det är en uppgift som kan komma att bli allt svårare, spår Börje Ljunggren. Han säger också att det råder underskott på politiska reformer.

Fakta om erkännandet

Tanken bland de nordiska länderna var att följa Storbritanniens exempel, och britterna erkände redan i januari 1950 den nya regeringen i Peking. De brittisk-kinesiska samtalen om diplomatiska relationer stötte emellertid på svårigheter medan processen i Sveriges fall blev okomplicerad. Danmark följde omedelbart på Sverige och också Finland och Kina upprättade relationer redan år 1950. I Norges fall skulle det dröja till 1955. Kinas plats i FN och dess säkerhetsråd kunde Peking inte inta förrän 1971. Under mer än 20 år innehades den av Chiang Kai-shekregeringen på Taiwan. USA kunde då inte längre hålla Peking borta från FN. Nu inleddes den ping-pongdiplomati med Peking som 1972 skulle leda till president Nixons historiska besök. En ny era inleddes.