"Kommunikation och samordning A och O"
Under normala omständigheter arbetar Tomas Brundin med strategiska policyfrågor om demokrati och det civila samhället på Utrikesdepartementet. För tio år sedan bodde han i Haiti och ledde under två år arbetet med att bygga upp ett regionkontor för Lutherska världsförbundets utvecklingssamarbete i landet. Idag, den 21 januari, reser Tomas tillbaka till Haiti för att delta i insatserna efter jordbävningskatastrofen.
Foto: Teo Zetterman / Regeringskansliet
Vilket är ditt uppdrag?
- Jag sekonderas, det vill säga "lånas ut", till Svenska kyrkan av min arbetsgivare UD för att underlätta samordningen av ACT Alliance insatser i landet. ACT är en samordningsorganisation för kyrkor och kyrkorelaterade organisationer över hela världen. Lutherska världssamfundet, som har ett eget fältkontor och goda kontakter med de lokala organisationerna i Haiti leder ACT:s katastrofarbete på plats.
Vad kommer ni att göra konkret?
- Svenska kyrkan/ACT kommer att arbeta med vatten och sanitet, matdistribution, provisoriska bostäder och psykosociala insatser. För barn kan det ske i tältskolor. Då får föräldrar mer tid och barnen ett socialt sammanhang att tala om sina upplevelser och dela sorgen med andra.
Du har tidigare bott och arbetat i Haiti. Vilken nytta har du av dina tidigare erfarenheter?
- Mellan 1997-99 ledde jag arbetet med att bygga upp Lutherska världsförbundets regionkontor i Haiti och arbetade bland annat med politisk dialog mellan aktörer som inte talat med varandra på 10 år. Jag tror att jag möjligen kan bidra med något i detta läge, eftersom jag talar det lokala språket, fransk kreol, och jag känner till hur det civila samhället fungerar. Och så hittar jag i Port-au-Prince.
Vad förväntar du dig att möta på plats?
- FN talar om den största katastrofen i organisationens historia. Dessutom ska man komma ihåg att redan innan jordbävningen var Haiti ett land i ruiner, ekonomiskt, politiskt, ekologiskt och fysiskt. Samtidigt var landet verkligen på gång. Efter år av politisk instabilitet, militärkupper och orkaner började situationen de senaste två åren långsamt att förbättras.
Tomas Brundin nämner att investeringarna i textil- och sammansättningsindustrin ökade under 2008-09. FN:s särskilde sändebud till Haiti Bill Clinton anordnade ett möte i landet förra året med 600 investerare. Förra året gjordes också skuldavskrivningar och inflationen kom ner på mycket låga nivåer med tillfällen av negativ inflation. FN-styrkan MINUSTAH;s närvaro med cirka 9 000 man hade också bidragit till ett förbättrat säkerhetsläge. Haiti var på väg att påbörja en process mot minskat biståndsberoende, menar han.
- När jag bodde i Haiti kunde man se bildekaler med texten No electricity, no water, no telephone. But I still love Haiti . De orden har efter den stora jordbävningen fått en ny innebörd. Jag hoppas att budskapets innehåll fortfarande stämmer, trots de många rapporterna om det chockerande tillståndet i landet.
Vilka är de största utmaningarna för Haitis framtida utveckling?
- Att få till stånd en politisk stabilitet så att landet inte slits sönder inifrån. FN har en viktig roll att spela. Ett nytt ledarskap i Haiti måste komma fram som tar ett brett ansvar för hela landets utveckling. Till detta kommer miljöfrågorna. Nästan all skog har avverkats och begreppet ekologiska flyktingar kommer från Haiti. Nu krävs ett långsiktigt arbete och att insatserna måste utformas så att det sociala kapitalet stärks.
Tomas menar att det redan görs enormt mycket och att resultaten är goda.
- Problemet är att behoven är så mycket större än vad som går att åstadkomma med den bristande kapacitet som finns i Haiti. En katastrof innebär kaos. De logistiska hindren är oöverstigliga. Därför kan det framstå som om samordningen är mycket sämre än den i verkligheten är.
Sverige, EU, FN, länder runt om i världen, organisationer och enskilda personer förmedlar nu pengar och andra resurser till Haiti. Vilka möjligheter innebär det här för framtiden?
- Det stora engagemanget i Sverige och runt om i världen är oerhört glädjande. Jag är överväldigad över engagemanget och solidariteten med Haiti. Vi lärde oss mycket i Sverige från tsunamin 2004 och det verkar gälla för länder runt om i världen.
