Veckobrevet våren 2010, 31 maj 2010

Veckobrevet från Bryssel vecka 22 (31 maj - 6 juni)

I veckan träffas ministrarna i telekom- och energirådet för att diskutera bland annat den digitala agendan och gasförsörjningsdirketivet. Torsdag till fredag sammanträder rådet för rättsliga och inrikes frågor. Mötet har en omfattande agenda med ämnen som människohandel, skilsmässor, terrorism och ensamkommande barn. I veckan som gick möttes ministrarna i rådet för konkurrenskraft och antog bland annat en politisk överenskommelse om förordningsförslaget för EU:s regler för handeln med byggprodukter. EU-kommission presenterade ett meddelande om klimatet och ett förslag om bankavvecklingsfonder.

Rådet för transport, telekommunikation och energi (TTE) den 31 maj

Rådet ska anta slutsatser om EU-kommissionens meddelande om en digital agenda för Europa. Detta fleråriga program är ett av flaggskeppsinitiativen inom ramen för Europa 2020-strategin för tillväxt och sysselsättning. Programmet innehåller åtgärder för att skapa en digital inre marknad, främja bredbandsinvesteringar och förbättra säkerheten på internet. Ministrarna ska också diskutera konsumenträttigheter i förhållande till användandet av elektroniska kommunikationstjänster.

Det spanska ordförandeskapet kommer att presentera en lägesrapport om förhandlingarna kring ändringsförslaget i det så kallade gasförsörjningsdirektivet. Förslaget syftar till att bättre definiera roll- och ansvarsfördelningen mellan gasindustrin, medlemsländerna och EU:s institutioner. Kommissionen ska redogöra för dialogen mellan medlemsländerna om att ta fram nationella mål för energieffektivisering inom ramen för Europa 2020-strategin. Som en del av arbetet med att utveckla en ny handlingsplan för energipolitiken 2011-2020 kommer ministrarna även diskutera vad den kommande energistrategin bör innehålla.

• Inför rådet för transport, telekommunikation och energi (TTE) den 31 maj

Rådet för rättsliga och inrikes frågor (RIF) 3-4 juni

RIF-rådet har en lång och omfattande agenda. Ministrarna ska bland annat enas kring ett förslag till direktiv om en europeisk skyddsorder. Direktivet, som Sverige varit med om att lägga fram, syftar till att förbättra skyddet för brottsoffer eller personer som riskerar att utsättas för hot. Rådet ska också ta ställning till en allmän inriktning i ett direktiv om förebyggande och bekämpande av människohandel, en högt prioriterad fråga för Sverige.

Ordförandeskapet kommer redogöra för läget i förhandlingarna i frågan om rätt till tolkning och översättning i brottmål. Rätten till tolkning och översättning är ett viktigt första steg i EU:s färdplan för att stärka misstänktas och tilltalades rättigheter i straffrättsliga förfaranden. Rådet ska även ta ställning till ett förslag om att för första gången använda fördragets regler om fördjupat samarbete. Det aktuella förslaget gäller frågan om vilket lands lag som ska vara rådande vid skilsmässor ("Rom III").

Migrationsministrarna förväntas anta slutsatser om en gemensam handlingsplan för ensamkommande barn, det vill säga barn som kommer till EU utan sina vårdnadshavare. Slutsatserna behandlar EU-kommissionens meddelande i ärendet från den 6 maj i år. Rådet ska även diskutera frågor om inre säkerhet och bekämpning av terrorism, anta ett förhandlingsmandat om anslutning till Europarådets konvention för skydd för de mänskliga rättigheterna och anta en europeisk pakt mot den internationella narkotikahandeln.

• Inför rådet för rättsliga och inrikes frågor den 3-4 juni
• EU-kommissionens handlingsplan för att utöka skyddet för ensamkommande barn som anländer till EU. Kommissionens pressmeddelande från den 6 maj 2010

Veckan som gick

Rådet för konkurrenskraft (KKR) den 25 maj

Rådet antog en politisk överenskommelse om förordningsförslaget om EU:s regler för handeln med byggprodukter. Detta lämnas nu till Europaparlamentet för dess andra läsning. Syftet är att modernisera EU:s regler för handeln med byggprodukter och förenkla reglerna för att dessa produkter ska kunna CE-märkas. Sverige gjorde ett uttalande om vikten av att tillverkare redovisar farliga ämnen som ingår i byggprodukter, där Sverige hade velat se ambitiösare bestämmelser.

Översynen av EU:s regelverk om konsumenträttigheter gäller bland annat konsumentköp, oskäliga avtalsvillkor och köp via internet, telefon eller vid försäljning i hemmet. Debatten i rådet visade att ett tämligen brett stöd för ambitionen att nå full harmonisering av så många områden som möjligt.

Rådets slutsatser om rena och energieffektiva fordon täcker frågor som elbilar och vikten av att utveckla alternativa bränslen som ersättning för de fossila. Många medlemsländer uttryckte sitt stöd för så kallade teknikneutrala lösningar. Det europeiska jordobservationsprogrammet, GMES (Global Monitoring for Environment and Security) stöds nu av samtliga medlemsländer och har enhälligt röstats igenom i EU-parlamentets ITRE-kommitté. En förstaläsningsöverenskommelse bör därmed kunna uppnås efter parlamentets plenarsession i juni. Precis samma situation gäller för förslaget kring Bonus-169, forsknings- och utvecklingsprogrammet för en hållbar utveckling av Östersjöområdet.

Vid ministerlunchen diskuterades fusionsforskningsanläggningen ITER. Medlemsländerna framhöll projektets kostnadsökningar och krävde större tydlighet och kontroll. Kommissionen upprepade nödvändigheten av ett finansiellt åtagande från medlemsländerna för hela perioden fram till 2020. Det beslutades att tillsätta en arbetsgrupp med representanter för medlemsstaterna och kommissionen för att hantera finansieringsproblematiken och hitta en väg framåt som kan prövas av konkurrenskraftsrådet.

Att fortsätta förstärka den inre marknaden och att arbeta aktivt med skyddet för immateriella rättigheter samt med utvecklingen av det europeiska forskningsområdet, ERA. Dessa områden fanns med när det belgiska ordförandeskapet sammanfattade sina huvudprioriteringar för det kommande arbetet i rådet. Särskilt framhölls att arbetet med frågan om EU-patentet ska prioriteras.

• Läs mer om rådet för konkurrenskraft den 25-26 maj 2010

Övriga nyheter

Kommissionens meddelande om klimatet - konsekvenser för skärpta utsläppsmål

Den ekonomiska krisen har gjort att kostnaderna för att uppfylla EU:s klimat- och energipaketet minskat med ungefär en tredjedel, från över 70 miljarder euro till 48 miljarder. I ett meddelande från den 26 maj beskriver EU-kommissionen därför konsekvenserna av att minska utsläppen av växthusgaser med 30 procent istället för 20. Att reducera utsläppen från 1990 års nivå med 30 procent istället för 20 till år 2020 beräknas kosta 0,2 procent av unionens BNP år 2020, motsvarande 33 miljarder euro.

Kommissionen menar att ett skärpt utsläppsmål kan vara positivt för EU, med effekter som "grön tillväxt", nya jobb, innovation, förnybara bränslen, energieffektivisering och en ökad energiförsörjningstrygghet. Samtidigt framgår att de villkor EU fört fram i internationella förhandlingar för att uppnå en 30-procentig minskning inte är uppfyllda. Villkoren beskriver hur andra industriländer samtidigt måste göra jämförbara åtaganden och att ledande utvecklingsländer gör rimliga åtgärder. Frågan kommer närmast att diskuteras av miljöministrarna vid kommande miljöråd den 11 juni.

• "EU överväger tuffare utsläppsmål" - artikel på EU-kommissionens webbplats

Ska EU kopiera den svenska modellen? - kommissionen om bankavvecklingsfonder

Skattebetalarna ska inte behöva betala för framtida bankkonkurser. Istället ska ett nätverk av nationella avvecklingsfonder utgöra ett system där bankerna själva betalar en avgift för framtida bankkriser. Det menar EU-kommissionen i sitt förslag kring så kallade bankavvecklingsfonder från den 26 maj. Kommissionen understryker att fonderna inte ska användas för att rädda banker, utan endast för att se till att bankkonkurser hanteras på ett välordnat sätt som inte destabiliserar det finansiella systemet.

Förslaget har många likheter med det svenska systemet med en stabilitetsavgift för bankerna som betalar en årlig avgift på 0,036 procent av balansräkningens skuldsida (minus det egna kapitalet). Kommissionen går inte in på några detaljer kring de föreslagna fondernas storlek. Kommissionen avser att arbeta för att förslaget diskuteras av såväl finansministrarna i Ekofin som vid Europeiska rådet. Sedan väntas kommissionen konkretisera sina idéer ytterligare och lansera ett lagförslag under 2010-2011.

• "Bankerna ska stå för notan" - artikel på EU-kommissionens webbplats

Kommissionen delar upp avdelningen för rättvisa, frihet och säkerhet

Europakommissionens avdelning för rättvisa, frihet och säkerhet (DG JLS) kommer att delas upp i två nya enheter. Syftet med uppdelningen är att öka effektiviteten och tydligheten i kommissionens arbete. En ny generaldirektör kommer att ansvara för civil- och straffrätt, grundläggande rättigheter och medborgarskap. En annan generaldirektör får ansvaret för inrikesfrågor, som innefattar immigration och flyktingpolitik, migration, gränser och säkerhet. Förändringen träder i kraft den 1 juli.

• Läs mer om EU-kommissionens uppbyggnad på EU-upplysningens webbplats

Brussels Economic Forum 25-26 maj

EU-kommission anordnade i veckan det årliga Brussels Economic Forum. Den här gången handlade debatten främst om finanskrisens effekter och huruvida reparationsåtgärderna fungerat.

Europeiska rådets ordförande Herman Van Rompuy deltog vid mötet. I sin analys av vilka lärdomar EU bör dra av krisen lyfter han fram de mål som finansministrarna enades om vid det extrainsatta task force-mötet den 21 maj. Dessa inkluderar bättre budgetdisciplin och en stärkt stabilitets- och tillväxtpakt, en minskning av konkurrensskillnaderna mellan medlemsländerna, att i framtiden ha en effektiv krishanteringsmekanism samt att institutionellt stärka den ekonomiska styrningen för att kunna agera snabbare och mer koordinerat.

• Läs mer om Brussels Economic Forum på EU-kommissionens webbplats (eng)