Kompetens och ansvar. Betänkande av 2009 års Behörighetsutredning SOU 2010:65

En särskild utredare har haft uppdraget att utreda ett antal frågor som rör behörighetsregleringen inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten. I betänkandet föreslår utredningen följande:

• inga ytterligare grupper ska regleras inom hälso- och sjukvården utöver dagens 21 legitimationsyrken.
• det nuvarande systemet med särskilt förordnande att utöva yrke inom hälso- och sjukvården är ändamålsenligt, men utredningen anser att Socialstyrelsen och landstingen bör få tillgång till uppgifter om vissa brott som föranlett annan påföljd än böter, när de handlägger frågor om särskilda förordnanden.
• optiker bör få använda diagnostiska droppar när de gör vissa undersökningar. Med hjälp av dropparna kan optiker utföra kvalitetsmässigt bättre undersökningar och på ett tidigare stadium upptäcka stora synfel och misstänkta sjukliga förändringar i ögat.
• specialistutbildningen för sjuksköterskor bör bli mer flexibel så att den bättre motsvarar vad som efterfrågas i vården. Det kräver ett bättre och utökat samarbete mellan berörda parter. Utredningen föreslår därför att Högskoleverket får i uppdrag att utreda och föreslå former för samarbete mellan lärosätena och hälso- och sjukvården samt lärosätena sinsemellan. Uppdraget ska utföras i samarbete med Socialstyrelsen och i samråd med Sveriges Kommuner och Landsting.
• ett register inrättas för de som utövar alternativa behandlingsformer och som inte är legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal. För att få registrera sig måste utövaren vara medlem i en yrkesorganisation och registret ska administreras av Konsumentverket. Det nya registret och bestämmelserna om vilka begränsningar som gäller för den som utövar alternativ- och komplementärmedicin ska finnas i en särskild lag. Utredningen föreslår också att skyddet för yrkestitlar utvidgas till att gälla även vid marknadsföring av verksamhet och att Socialstyrelsen ska ansvara för tillsynen av detta.
• Socialstyrelsen får i uppdrag att se över vilka somatiska sjukdomar som det bör vara förbjudet att behandla för den som inte är hälso- och sjukvårdspersonal, om åldergränsen för att behandla barn bör ändras och möjligheterna att behandla gravida.
• Socialstyrelsen får i uppdrag att meddela föreskrifter om inrättande och benämning för tandläkarnas specialiseringstjänstgöring. Det nationella rådet för specialiseringstjänstgöring, som finns vid Socialstyrelsen, ska utökas med kompetens också på tandvårdsområdet och få i uppgift att även bistå myndigheten om tandläkarnas specialiseringstjänstgöring. En bestämmelse bör införas i tandvårdslagen om att landstingen har skyldighet att tillhandahålla platser för tandläkarnas specialiseringstjänstgöring.
• tandhygienistutbildningen förlängs till 180 högskolepoäng, det vill säga från två till tre år.
• utredningen föreslår ett kompetenslyft inom socialtjänsten. Krav ska ställas i lag på socionomexamen, eller annan relevant examen på minst grundnivå i högskolan, för vissa arbetsuppgifter inom socialtjänsten. Befintlig personal ska under en övergångsperiod på fem år erbjudas kompetenshöjande utbildning. De som saknar tidigare erfarenhet av de arbetsuppgifter som är reglerade ska få introduktion under ett år. Socialstyrelsen bör få i uppdrag att i samarbete med Högskoleverket ta fram en närmare beskrivning av vad som avses med annan relevant utbildning. En uppföljning och utvärdering bör genomföras inom två år efter att regleringen till fullo genomförts.