Långtidsutredningen 2011 - LU 2011

Långtidsutredningen 2011 har fokus på arbetsmarknadens funktion och sysselsättningspolitikens utformning. Huvudbetänkandet presenterades 2 februari 2011.

Långtidsutredningen 2011 presenterade sitt huvudbetänkande den 2 februari. Betänkandet innehåller rekommendationer kring hur arbetsmarknadens funktionssätt kan förbättras genom förändringar inom bland annat lönebildningen, skattesystemet, anställningsskyddet och sjukförsäkringen.
Till höger på sidan hittar du huvudbetänkandet i sin helhet samt webbutsändning från den konferens som hölls i sambans med överlämnandet.

Sammanställning av forskningsrapporter till Långtidsutredningen 2011

Vad vet vi om arbetsmarknadspolitikens effekter?

Bilagan sammanfattar vad forskningen säger om effekterna av arbetsmarknadspolitiska åtgärder på sysselsättning och arbetslöshet. Studien tar sin utgångspunkt i en tidigare sammanställning av arbetsmarknadspolitikens effekter (IFAU rapport 2002:8) och belyser hur kunskapsläget har förändrats sedan dess. Speciellt fokus ligger på områden som inte kunde belysas i den tidigare rapporten på grund av brist på underlag. Speciellt gäller detta effekter av förmedlingsinsatser, obligatoriska arbetsmarknadspolitiska åtgärder, statistisk profiling/targeting, längre respektive kortare insatser och privata aktörer. Dessutom analyseras i vilken utsträckning arbetsmarknadspolitiken har olika effekter på olika grupper, speciellt yngre, äldre och utrikes födda och i vilken utsträckning arbetsmarknadspolitikens effekter varierar beroende på A-kassesystemets utformning, konjunktur och programvolym.

Bilagan skrivs av docent Anders Forslund verksam vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) i Uppsala.

Upp

Yrkesutbildningen och inträdet på arbetsmarknaden

Denna bilaga syftar till att studera betydelsen av yrkesutbildningar för sysselsättningen bland de unga i ett svenskt och internationellt perspektiv. Bakgrunden är att Sverige är ett av de länder inom OECD som har högst nivå på arbetslösheten bland ungdomar och att den period som ungdomar möter störst problem är den som följer direkt efter gymnasiet. Den stora förekomsten av arbetslöshetsperioder direkt efter gymnasiet kan antyda att övergången mellan skola och arbetsliv kan förbättras. Bilagan lyfter fram svensk och internationell forskning kring vilka faktorer som påverkar avhopp från gymnasiet och vilka faktorer som påverkar övergången mellan skola och arbetsliv. Bilagan beskriver också hur svenska yrkesutbildningar på gymnasiet skiljer ut sig i en internationell jämförelse. Vidare diskuteras möjliga förändringar i yrkesutbildningens utformning som kan leda till att arbetslösheten bland ungdomar minskar.

Bilagan skrivs av fil. dr. Lena Lindahl ämnessakkunnig vid Finansdepartementet och verksam vid Institutet för social forskning (SOFI), Stockholms universitet.

Upp

Genomströmningen inom den högre utbildningen

Denna bilaga syftar till att belysa i vilken utsträckning utdragna universitetsstudier och medföljande försenade universitetsexamina utgör ett problem i Sverige. Bakgrunden är att den genomsnittliga tiden för att påbörja och avsluta akademisk utbildning i Sverige är lång jämfört med andra länder. Bilagan summerar vad vi kan lära oss av internationella erfarenheter samt diskuterar vilka institutionella faktorer som kan tänkas leda till att utbildningar drar ut på tiden. Vidare diskuteras tidigare forskning kring betydelsen av att arbeta parallellt med studierna samt för och nackdelar förknippade med olika möjliga förändringar av t.ex. antagningsregler, terminsavgifter och studiemedel.

Bilagan skrivs av fil. dr. Roope Uusitalo verksam vid Labour institute for economic research, Helsingfors.

Upp

Utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden

Avsikten med denna bilaga är att ge en översikt av vad vi utifrån svensk och internationell forskning vet om situationen för utrikes födda på den svenska arbetsmarknaden. I bilagan ges en översikt över dagens situation, identifieras olika orsaker till att varför sysselsättningen och arbetskraftsdeltagandet är lägre för utrikes födda och diskuteras hur olika åtgärder kan användas för att förbättra dagens situation. Bland de åtgärder som diskuteras ur ett arbetsmarknadsperspektiv är verksamheten under tiden från ansökan till beslut om uppehållstillstånd, bosättningsbeslutet, introduktionsverksamheten, svenska för invandrare, validering, arbetsmarknadsåtgärder och skolverksamheten för de utrikes föddas barn. Utifrån denna diskussion dras slutsatser om i vilken riktning dessa verksamheter kan behöva förändras för att uppnå en effektiv arbetsmarknadsetablering.

Bilagan skrivs av fil. dr. Stefan Eriksson ämnessakkunnig vid Finansdepartementet och verksam vid Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet.

Upp

Den svenska lönebildningen

Avsikten med denna bilaga är att analysera den svenska lönebildningen. I bilagan belyses hur väl den svenska lönebildningen fungerar, identifieras problemområden och diskuteras eventuella förändringar som kan behöva göras för att mildra dessa problem. Bedömningar görs av i vilken utsträckning dagens lönebildning bidrar till en effektiv allokering av resurser över sektorer och om lönebildningen fungerar bättre för vissa grupper än för andra. Frågor som berörs är: Bör vissa sektorer vara löneledande och i så fall vilka? Vilka faktorer är viktiga när det gäller att avgöra vilka sektorer som ska vara löneledande? Riskerar dagens lönebildning att ge upphov till persistensproblem och hur kan förändringar av institutioner förhindra att sådana problem uppstår?

Bilagan skrivs av professor Nils Gottfries verksam vid Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet.

Upp

Behöver det svenska anställningsskyddet reformeras - och i så fall hur?

Bilagan analyserar det svenska anställningsskyddet och hur dess utformning påverkar arbetsmarknadens funktionssätt. Det svenska regelverkets styrkor och svagheter diskuteras utifrån lärdomar från ekonomisk teori och tidigare empirisk forskning. Syftet är att klargöra vilka delar, om några, av regelverket som skulle kunna reformeras för att få arbetsmarknaden att fungera bättre. De stora skillnaderna i det svenska regelverket mellan tillfälliga anställningar där regelverket är tämligen flexibelt och tillsvidareanställningar där regelverket i stället ofta betraktas som strikt i internationella jämförelser behandlas särskilt. Slutligen diskuterar författaren olika möjliga reformer samt för och nackdelar med olika möjliga vägval vid utformningen av ett framtida svenskt anställningsskydd.

Bilagan skrivs av Professor Pierre Cahuc verksam vid Ecole Polytechnique i Paris.

Upp

Arbetsmarknadseffekter av privatiseringar och avregleringar

Denna bilaga analyserar hur privatiseringar, marknadsutsättningar och avregleringar påverkar arbetsmarknaden. Empirisk analys visar vilka effekter sådana reformer har haft på sysselsättning, lön och frånvaro för olika grupper på den svenska arbetsmarknaden under de senaste 20 åren. Genom att analysera ett brett spektrum av förändringar på olika typer av produktmarknader strävar författarna efter att ge en så komplett bild som möjligt av hur arbetsmarknaden påverkas av hur produktmarknaderna är reglerade. Dessutom kommer bilagan att innehålla en diskussion om vilka marknader som kan komma att förändras i framtiden och vilka effekter detta kan få på arbetsmarknadens funktionssätt.

Bilagan skrivs av Kajsa Hanspers och Lena Hensvik, båda doktorander vid Uppsala universitets nationalekonomiska institution.

Upp

Strategier för att minska problem med överutnyttjande i socialförsäkringssystemen

Avsikten med denna bilaga är att utifrån internationell forskning sammanfatta och utvärdera vad vi vet om effekterna av åtgärder för att minska problem med moral hazard och överutnyttjande av olika socialförsäkringssystem som sjukförsäkringssystem, förtidspensioneringssystem och arbetslöshetsersättningssystem. Analysen fokuserar framför allt på åtgärder utöver att reducera ersättningsnivåerna och olika åtgärders potential för att reducera motsättningen mellan systemens incitaments- och försäkringseffekter. Inom ramen för bilagan genomförs en ingående analys av olika typer av övervaknings- och sanktionsåtgärder och hur dessa kan implementeras. Vidare diskuteras effekterna av att omfördela ansvaret för sådana åtgärder mellan olika aktörer, till exempel ansvaret för betalning och rehabilitering till arbetsgivarna.

Bilagan skrivs av professor Bas van der Klaauw verksam vid VU universitetet i Amsterdam, Nederländerna.

Upp

Arbetslöshetsförsäkringens utformning och effekter på arbetsmarknadens funktionssätt

Denna bilaga avser att analysera vad vi utifrån internationell forskning vet om effekterna av utformningen av arbetslöshetsersättningssystemet. Dessutom analyseras interaktionerna med den aktiva arbetsmarknadspolitiken och systemen för ekonomiskt bistånd. En första fråga som diskuteras är vad vi vet om effekterna av fallande ersättningsnivåer under arbetslöshetsperioden relativt krav på obligatoriskt deltagande i olika typer av aktiveringsåtgärder för arbetslösa. En andra fråga som berörs är vilka implikationer för arbetslöshetsersättningens utformning interaktionen mellan ersättningssystemen och systemen för ekonomiskt bistånd medför. Till exempel diskuteras hur kraven för att kvalificera sig för ersättning bör utformas. En tredje fråga som analyseras är om olika regler bör tillämpas för olika grupper (unga/äldre, låglönegrupper/höglönegrupper, oerfarna/erfarna arbetare). Nuvarande system ställer till exempel högre krav på aktivitet bland unga och lägre krav på personer med familjeansvar, och i rapporten diskuteras om sådana skillnader är önskvärda och om grupperna är rätt definierade. En fjärde fråga som berörs är hur ersättningssystemen bör finansieras.

Bilagan skrivs av fil. dr. Konstantinos Tsatsiramos verksam vid IZA i Bonn, Tyskland och professor Jan van Ours verksam vid Tilburgs universitet, Nederländerna

Upp

Hur ska deltidsarbetslösheten hanteras?

Denna bilaga studerar förekomsten och konsekvenserna av deltidsarbetslöshet på den svenska arbetsmarknaden. Bakgrunden är att en stor del av undersysselsättningen inte fångas upp av konventionella mått på arbetslösheten. Personer som arbetar i någon utsträckning under en vecka - men färre timmar än vad de önskar - klassificeras som sysselsatta i statistiken samtidigt som de i många fall får arbetslöshetsersättning. Bilagan har två huvudsakliga syften. Dels belyses deltidsarbetslöshetens karaktär utifrån tillgänglig statistik, dels diskuteras olika åtgärder för att påverka deltidsarbetslöshetens omfattning. En fråga som analyseras är hur en optimal arbetslöshetsförsäkring för deltidsarbetslösa bör utformas. En deltidsarbetslös person är i viss mening både arbetslös och sysselsatt, och arbetslöshetsersättning till deltidsarbetslösa kan därför förväntas ha andra effekter än ersättning till heltidsarbetslösa. Detta sker genom utvecklandet av en kvantitativ modell för att studera egenskaperna hos ett optimalt ersättningssystem. Andra frågor som berörs är: Finns det argument för en företagsfinansierad arbetslöshetsersättning för deltidsarbetslösa? Bör arbetslöshetsersättning kunna utnyttjas för "dela på jobben" i samband med driftsinskränkningar?

Bilagan skrivs av professor Bertil Holmlund och doktorand Susanne Ek båda verksamma vid Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet.

Upp

Från socialbidrag till arbete - hur kan vägen underlättas?

Bilagan analyserar den grupp av arbetslösa som står utanför arbetslöshetsförsäkringen och får sin försörjning från socialbidrag (ekonomiskt bistånd ). Hur många som erhåller socialbidrag, hur andelen i bidrag fluktuerar med konjunkturläge och hur arbetet med arbetslösa socialbidragstagare är organiserat i Sverige är exempel på områden som behandlas i bilagan. Författaren diskuterar tänkbara politiska reformer för att öka sysselsättningen bland dem som har socialbidrag och redovisar erfarenheter från Sverige och andra länder av liknande reformer. Bilagan tar också upp problemet med att ansvaret för arbetslösa socialbidragstagare ligger hos kommunerna medan ansvaret för arbetsmarknadspolitiken ligger hos staten. Slutligen diskuterar författaren möjliga förbättringar av det svenska socialbidragssystemet.

Bilagan skrivs av professor Eva Mörk ämnessakkunnig vid Finansdepartementet och verksam vid Nationalekonomiska institutionen vid Uppsala universitet samt Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU) i Uppsala.

Upp

Arbetsmarknadseffekter av det svenska skattesystemet

Denna bilaga presenterar en bred utvärdering av vilken betydelse utformningen av det svenska skattesystemet har för incitamenten till arbete. Bilagan kommer främst att behandla följande frågor: Påverkar jobbskatteavdraget, värnskatten och avdrag för hushållsnära tjänster incitamenten att gå från arbetslöshet till sysselsättning? Har minskade arbetsgivaravgifter vid anställning av unga samt för anställda i regioner med svag arbetsmarknad någon betydelse för sysselsättningen? Vidare diskuteras också betydelsen av tydliga och lättförståeliga regler inom skattesystemet. Bilagan redogör för möjliga förbättringar inom det nuvarande skattesystemet och diskuterar om det finns behov av en mer genomgripande skattereform för att stärka incitamenten till arbete.

Bilagan skrivs av fil. dr. Jukka Pirttilä verksam vid Labour institute for economic research, Helsingfors och fil. dr. Håkan Selin verksam vid Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.

Upp

Relaterat

Ladda ner

Finansdepartementet (e-post till departementet)
Publicerad 30 november 2009
Uppdaterad 9 juni 2011