Totalt 108 träffar.
-
Sveriges AI-strategi
Sverige ska vara bland de tio främsta nationerna inom artificiell intelligens (AI) i världen. Utgångsläget är starkt. Det finns en hög digital mognad och omställningsförmåga i näringslivet, tillgång till data av god kvalitet i den offentliga sektorn samt säker och konkurrenskraftig digital infrastruktur. Sverige har världsledande forskning inom maskininlärning, språkmodeller, datorseende och AI säkerhet. Dessutom finns god tillgång till fossilfri el och gynnsamt klimat för infrastruktur för beräkningskraft. Sveriges näringsliv ligger i framkant och delar av den offentliga sektorn har kommit långt när det gäller användning av AI.
-
Försvarsbudget
De statliga anslagen till det militära försvaret tillförs 10 miljarder kronor 2026 och sammantaget med uppräkningar och tidigare beslut ökar anslagen med 26,6 miljarder kronor från 2025 till 2026. Det motsvarar en ökning med 18 procent. Anslagen till det militära försvaret uppgår totalt till 175 miljarder kronor för 2026.
-
Sveriges klimatbistånd
Klimatkrisen är global. Vi drabbas alla av klimatförändringar, oavsett var utsläppen sker. Därför ligger det i Sveriges intresse att bidra till den gröna omställningen och fossilfri energi världen över. Sveriges bidrag till finansieringen är en central del av den svenska klimatpolitiken.
-
En reformerad miljöprövning
Regeringen har sedan tillträdet arbetat målmedvetet för att reformera miljöprövningen. Syftet är framför allt att förenkla och förkorta prövningsprocesserna och samtidigt bibehålla ett högt miljöskydd. Regeringen har låtit flera utredningar se över befintliga regelverk. Regeringen har även aviserat att en ny miljöprövningsmyndighet ska bildas under 2027.
-
Insyn och transparens – ökad jämställdhet i arbetslivet
I juli 2026 införs nya regler om insyn och transparens i lönesättningen när ett EU-direktiv, det så kallade lönetransparensdirektivet, genomförs i Sverige. De nya reglerna ska stärka principen om lika lön för kvinnor och män för lika eller likvärdigt arbete.
-
Regeringens och svenska myndigheters arbete för att skydda de allmänna valen 2026 mot otillbörlig påverkan
Det svenska valsystemet är i grunden robust och svårt för antagonister att påverka. Myndigheter på central, regional och lokal nivå har lång erfarenhet av att genomföra val på ett rättssäkert och korrekt sätt.
-
EU:s gemensamma jordbrukspolitik
Den gemensamma jordbrukspolitiken i Europa (CAP, Common Agriculture Policy) skapar grundläggande förutsättningar för att kunna nå målen i livsmedelsstrategin. Genom olika ersättningar, stöd, grundläggande villkor och strategier bidrar också CAP till att nå mål på miljö- och klimatområdet, för beredskapen samt för annan landsbygdsutveckling.
-
Reformagendan – Bistånd för en ny era
Inget land har lyfts ur fattigdom endast genom internationellt bistånd. Det krävs även handel, investeringar i utbildning, infrastruktur, ekonomiska reformer och inhemsk resursmobilisering. I december 2023 presenterade regeringen reformagendan, en ny strategisk inriktning för svenskt bistånd som visar vägen - Bistånd för en ny era – frihet, egenmakt och hållbar tillväxt. Regeringen reformerar nu svenskt bistånd för att göra det mer relevant med fokus på långsiktighet, transparens och effektivitet.
från Utrikesdepartementet
-
Tre år med regeringen
Regeringen har sedan tillträdet den 18 oktober 2022 lagt om kursen för Sverige. Alla vet att en lång väg återstår. Men färdriktningen är tydlig. Steg för steg blir Sverige tryggare och mer framgångsrikt. De paradigmskiften som regeringen genomför på centrala politikområden har gett tydliga resultat.
-
Agenda 2030 | Mål 15 | Ekosystem och biologisk mångfald
Agenda 2030 är en handlingsplan med mål för omställning till ett hållbart samhälle för människorna, planeten och välståndet. Agenda 2030:s mål och delmål är integrerade och odelbara och omfattar samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.
-
Sveriges stöd till Ukraina
Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Sverige bidragit med ett omfattande militärt, humanitärt och annat civilt stöd till Ukraina. Sverige bistår med ekonomiskt stöd, civil krishantering och stöd till Ukrainas reformarbete och uppbyggnad. Sedan februari 2022 har Sverige bidragit med motsvarande cirka 128 miljarder kronor till olika insatser för att stötta Ukraina (19 februari 2026). Tillsammans med EU har Sverige också fattat beslut om omfattande makroekonomiskt stöd och ett flertal sanktionspaket mot Ryssland. Sverige stödjer Ukrainas ansträngningar för att uppnå en rättvis och hållbar fred, grundad i folkrätten och FN-stadgan.
-
Nationell plan för transportinfrastruktur
Regeringen vill att hela Sverige ska fungera. Därför prioriterar regeringen att fortsätta förbättra den infrastruktur vi har, reparera där det behövs och förvalta våra gemensamma resurser på bästa sätt. Regeringen arbetar just nu för att under 2026 kunna besluta om en ny nationell plan för transportinfrastrukturen för perioden 2026–2037.
-
Sveriges utrikespolitiska arbete för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer
Sverige bedriver sedan lång tid tillbaka ett brett arbete för att främja respekt för de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer. Det är en förutsättning för fred och hållbar utveckling globalt, men också ett avgörande svenskt intresse. En värld som domineras av starka demokratier som respekterar mänskliga rättigheter och rättsstatens principer utgör gynnsammast tänkbara internationella miljö för ett öppet, demokratiskt och exportberoende land som Sverige att verka i.
-
Regeringens prioritering: EU-samarbetet
Medlemskapet i Europeiska unionen är avgörande för Sveriges ekonomi, säkerhet och röst i världen. Regeringen arbetar för att Sverige ska vara en aktiv, engagerad och pådrivande medlem som verkar för att göra EU säkrare, grönare och friare.
från Statsrådsberedningen
-
Digitaliseringsstrategin 2025–2030
Digitaliseringsstrategin syftar till att ange en tydlig inriktning för regeringens digitaliseringspolitik genom att identifiera utmaningar och ange uppföljningsbara målsättningar inom ett antal strategiskt viktiga områden. Strategin är uppbyggd kring fem strategiska områden – digital kompetens, digitalisering av näringsliv, offentlig förvaltning, välfärd samt konnektivitet. Dessa fem områden genomsyras av artificiell intelligens, data och säkerhet där det är relevant.
-
Kärnkraftsfinansiering
Sverige behöver bygga nya kärnkraftsreaktorer för att säkerställa framtidens elbehov, öka leveranssäkerheten i elsystemet, och bidra till konkurrenskraftiga elpriser för kunder i hela landet. För att ge företag incitament att investera i nya kärnkraftsreaktorer inför regeringen ett statligt stöd, anpassat efter de risker som sådana investeringar innebär. Det nya statliga stödet är begränsat, och planeras omfatta investeringar om totalt upp till cirka 5 000 MW elektrisk effekt, vilket motsvarar fyra storskaliga reaktorer. På den här sidan hittar du samlad information om det statliga stödet för investering i ny kärnkraft.
från Finansdepartementet
-
Sverige i FN
Åttio år har gått sedan FN:s första medlemsländer skrev under FN-stadgan 1945. Organisationen har sedan dess som uppgift att bevara internationell fred och säkerhet och understödja internationellt samarbete. Polarisering mellan medlemsstaterna påverkar dock dagens samarbetsklimat inom FN. Omvärldsutvecklingen har satt FN under stark politisk och finansiell press som kommer att kräva genomgripande reformer och effektiviseringsåtgärder.
från Utrikesdepartementet
-
Expo 2025 – Osaka, Japan
Expo 2025 ägde rum den 13 april till 13 oktober i Osaka på temat ”Designing Future Society for Our Lives”. Sverige deltog i utställningen och H.M. Konungen ledde den svenska delegationen. I delegationen ingick bistånd- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa tillsammans med representanter från svenskt näringsliv, svenska myndigheter, akademi, forskning och kreativa näringar.
från Utrikesdepartementet
-
Sveriges elförsörjning
Regeringens mål är att Sverige ska bli världens första fossilfria industrialiserade välfärdsnation. Det kräver ett robust elsystem som levererar el när det behövs, där det behövs.
-
Cybersäkerhet
Digital teknik berör närmast varje aspekt av det svenska samhället och ekonomin och den tekniska utvecklingen sker i rekordfart. Det finns inga indikatorer på att det kommer förändras. I takt med att det säkerhetspolitiska läget har försämrats och cyberhoten och sårbarheterna ökat, både sett till antal och komplexitet, ställs allt högre krav på Sveriges förmåga att säkra, skydda och stärka samhällets funktioner – även i cyberdomänen.