Regeringens politik

Inget land har lyfts ur fattigdom endast genom internationellt bistånd. Det krävs även handel, investeringar i utbildning, infrastruktur, ekonomiska reformer och inhemsk resursmobilisering. I december 2023 presenterade regeringen reformagendan, en ny strategisk inriktning för svenskt bistånd som visar vägen - Bistånd för en ny era – frihet, egenmakt och hållbar tillväxt. Regeringen reformerar nu svenskt bistånd för att göra det mer relevant med fokus på långsiktighet, transparens och effektivitet.

Agenda 2030 är en handlingsplan med mål för omställning till ett hållbart samhälle för människorna, planeten och välståndet. Agenda 2030:s mål och delmål är integrerade och odelbara och omfattar samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling: den ekonomiska, den sociala och den miljömässiga.

Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022 har Sverige bidragit med ett omfattande militärt, humanitärt och annat civilt stöd till Ukraina. Sverige bistår med ekonomiskt stöd, civil krishantering och stöd till Ukrainas reformarbete och uppbyggnad. Sedan februari 2022 har Sverige bidragit med motsvarande cirka 108 miljarder kronor till olika insatser för att stötta Ukraina (29 oktober 2025). Tillsammans med EU har Sverige också fattat beslut om omfattande makroekonomiskt stöd och ett flertal sanktionspaket mot Ryssland. Sverige stödjer Ukrainas ansträngningar för att uppnå en rättvis och hållbar fred, grundad i folkrätten och FN-stadgan.

Regeringen vill att hela Sverige ska fungera. Därför prioriterar regeringen att fortsätta förbättra den infrastruktur vi har, reparera där det behövs och förvalta våra gemensamma resurser på bästa sätt. Regeringen arbetar just nu för att under 2026 kunna besluta om en ny nationell plan för transportinfrastrukturen för perioden 2026–2037.

Sverige bedriver sedan lång tid tillbaka ett brett arbete för att främja respekt för de mänskliga rättigheterna, demokrati och rättsstatens principer. Det är en förutsättning för fred och hållbar utveckling globalt, men också ett avgörande svenskt intresse. En värld som domineras av starka demokratier som respekterar mänskliga rättigheter och rättsstatens principer utgör gynnsammast tänkbara internationella miljö för ett öppet, demokratiskt och exportberoende land som Sverige att verka i.

Digitaliseringsstrategin syftar till att ange en tydlig inriktning för regeringens digitaliseringspolitik genom att identifiera utmaningar och ange uppföljningsbara målsättningar inom ett antal strategiskt viktiga områden. Strategin är uppbyggd kring fem strategiska områden – digital kompetens, digitalisering av näringsliv, offentlig förvaltning, välfärd samt konnektivitet. Dessa fem områden genomsyras av artificiell intelligens, data och säkerhet där det är relevant.

Sverige behöver bygga nya kärnkraftsreaktorer för att säkerställa framtidens elbehov, öka leveranssäkerheten i elsystemet, och bidra till konkurrenskraftiga elpriser för kunder i hela landet. För att ge företag incitament att investera i nya kärnkraftsreaktorer inför regeringen ett statligt stöd, anpassat efter de risker som sådana investeringar innebär. Det nya statliga stödet är begränsat, och planeras omfatta investeringar om totalt upp till cirka 5 000 MW elektrisk effekt, vilket motsvarar fyra storskaliga reaktorer. På den här sidan hittar du samlad information om det statliga stödet för investering i ny kärnkraft.

Åttio år har gått sedan FN:s första medlemsländer skrev under FN-stadgan 1945. Organisationen har sedan dess som uppgift att bevara internationell fred och säkerhet och understödja internationellt samarbete. Polarisering mellan medlemsstaterna påverkar dock dagens samarbetsklimat inom FN. Omvärldsutvecklingen har satt FN under stark politisk och finansiell press som kommer att kräva genomgripande reformer och effektiviseringsåtgärder.

Expo 2025 ägde rum den 13 april till 13 oktober i Osaka på temat ”Designing Future Society for Our Lives”. Sverige deltog i utställningen och H.M. Konungen ledde den svenska delegationen. I delegationen ingick bistånd- och utrikeshandelsminister Benjamin Dousa tillsammans med representanter från svenskt näringsliv, svenska myndigheter, akademi, forskning och kreativa näringar.

Regeringens mål är att Sverige ska bli världens första fossilfria industrialiserade välfärdsnation. Det kräver ett robust elsystem som levererar el när det behövs, där det behövs.

Digital teknik berör närmast varje aspekt av det svenska samhället och ekonomin och den tekniska utvecklingen sker i rekordfart. Det finns inga indikatorer på att det kommer förändras. I takt med att det säkerhetspolitiska läget har försämrats och cyberhoten och sårbarheterna ökat, både sett till antal och komplexitet, ställs allt högre krav på Sveriges förmåga att säkra, skydda och stärka samhällets funktioner – även i cyberdomänen.

Den 1 januari 1995 gick Sverige med i den Europeiska unionen. År 2025 markerar därmed Sveriges 30-årsjubileum för EU-medlemskapet. Detta kommer att uppmärksammas med en rad olika aktiviteter under året.

Strategi för Sveriges utrikes- och säkerhetspolitik inom cyberfrågor och digitala frågor. Denna strategi syftar till att värna Sveriges säkerhet, välstånd och konkurrenskraft genom en sammanhållen och integrerad utrikes- och säkerhetspolitik inom cyberfrågor och digitala frågor. Genom att befästa en global, öppen, fri och säker cyberrymd med rättsstatens principer som grund, kan Sverige stärka sin roll och sitt inflytande internationellt.

Nu genomförs den kraftfullaste förstärkningen av totalförsvaret sedan kalla kriget. Sverige rustar snabbt i en internationell kontext och gör stora satsningar på både civilt och militärt försvar. Det militära försvaret får tillskott på över 170 miljarder och det civila försvaret över 37,5 miljarder till 2030. De militära försvarsutgifterna kommer att uppgå till 2,6 procent av BNP år 2028. Ett kraftfullt svenskt totalförsvar stärker både Sveriges och Natos säkerhet.

Fritidskortet är regeringens stora reform för att främja barns och ungas aktiva deltagande i idrott, kultur, friluftsliv och föreningsliv i gemenskap med andra. Arbetet med reformen involverar en rad olika myndigheter och civilsamhällesorganisationer. Barns och ungas möjligheter att delta i fritidsaktiviteter ska inte avgöras av plånbokens storlek.

I Sverige ska det vara enkelt att starta, driva och utveckla företag. Regelbördan och de administrativa kostnaderna behöver minska. Företag och entreprenörer ska kunna fokusera på sina kärnverksamheter. Regeringen lägger nu fram en offensiv förenklingsagenda – det svenska näringslivets långsiktiga konkurrenskraft är avgörande för Sveriges välstånd. Förenklingspolitiken är en viktig del av näringspolitiken och bidrar till att stärka konkurrenskraften och skapa fler jobb i fler och växande företag.

Försvarsminister Pål Jonson deklarerade i sitt anförande på ett rymdseminarium under det svenska EU-ordförandeskapet den 24 april 2023 att regeringen ska utveckla en försvars- och säkerhetsstrategi för rymden. Regeringen beslutade den 4 juli 2024 om en sådan strategi. Försvars- och säkerhetsstrategin för rymden utgör ett komplement till den nationella rymdstrategin med betoning på totalförsvar och säkerhet och stärker försvars- och säkerhetsdimensionen i rymdpolitiken.

Sverige ska bli grönare och rikare. Framtidens välstånd skapas när vi ställer om till ett fossilfritt samhälle. Regeringen har påbörjat en rad insatser för att accelerera den gröna industriella omställningen och stärka Sveriges konkurrenskraft; förenkla och modernisera tillståndsprocesser, en ny färdplan för kärnkraft, en samlad strategi för nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i norra Sverige, satsningar på prospektering av nya gruvor, samt ett accelerationskontor för grön tillväxt. Genom kontoret kommer staten bli mer proaktiv och accelerera den gröna omställningen.

Nu påbörjas ett nytt kapitel i svensk klimatpolitik. För allra första gången finns nu en plan för att Sverige ska nå hela vägen till nettonollutsläpp senast år 2045, för att därefter ha negativa utsläpp. Regeringens klimathandlingsplan innehåller förslag som har påbörjats eller ska genomföras under den här mandatperioden. Regeringens fokus är att lägga grunden för att Sverige helt och hållet ska kunna eliminera sin klimatpåverkan. Det handlar om att bygga upp klimatneutral infrastruktur i hela landet, att fasa ut fossila bränslen och att snabba på elektrifieringen. Utfasningen av bensin och diesel är helt central för att nå Sveriges klimatmål 2045.

Sverige är och har länge varit en framstående forsknings- och tekniknation. Ska vi fortsätta vara det och klara oss i den internationella konkurrensen behövs fler personer med kunskaper i naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, de så kallande STEM-ämnena. För att möta det stora behovet av ingenjörer och andra kompetenser inom STEM behövs satsningar inom hela utbildningsväsendet både på kort och lång sikt.