Integritetsskydd i arbetslivet SOU 2009:44

För att förtydliga och stärka skyddet för arbetstagares integritet i arbetslivet införs en ny lag; lagen om integritetsskydd i arbetslivet. Den innehåller bestämmelser om arbetsgivares övervaknings- och kontrollåtgärder av arbetstagare och vissa andra personkategorier, t.ex. arbetssökande, praktikanter och inhyrd arbetskraft.

Lagen innehåller huvudsakligen följande fem förslag:

• Tre ändringar när det gäller personuppgiftsbehandling enligt personuppgiftslagen.
• Förbud mot att begära vissa registerutdrag.
• En uttrycklig reglering om när det är tillåtet att kräva medicinska undersökningar.
• Förbud mot integritetskränkande åtgärder i övrigt.
• Förhandlingsskyldighet och möjlighet till yttrande av Datainspektionen över förslag till kollektivavtal om personuppgiftsbehandling.

Arbetsgivares personuppgiftsbehandling

Många kontrollåtgärder som vidtas innebär personuppgiftsbehandling. Kontroll av loggar (persondator, Internet, dörrlås, GPS, alkolås) och digital kameraövervakning är exempel på åtgärder som kan innebära personuppgiftsbehandling som personuppgiftslagen är tillämplig på.

Vår genomgång av personuppgiftslagen har lett till slutsatsen att den lagen ger ett förhållandevis gott skydd för den personliga integriteten på arbetslivets område. För att förstärka skyddet modifieras personuppgiftslagen i tre avseenden när ändamålet med arbetsgivares personuppgiftsbehandling är att övervaka och kontrollera arbetstagare:

• Det ska inte räcka med samtycke för att behandling ska vara tillåten.
• Den s.k. missbrukregel i 5 a § ska inte gälla.
• Ett uttryckligt skydd mot s.k. ändamålsglidning, om det inte föreligger synnerliga skäl.

Förbud för arbetsgivare mot att begära att få se vissa registerutdrag

Det har visat sig att arbetsgivare i allt större utsträckning begär att en arbetssökande ska beställa ett utdrag ur belastningsregistret och visa upp det för arbetsgivaren i samband med anställning. Uppgifterna är synnerligen integritetskänsliga och är sekretessbelagda. Vissa myndigheter har i sin egenskap av arbetsgivare genom författningsreglering direktåtkomst till uppgifterna och i vissa lagar om registerkontroll åläggs vissa arbetsgivare att be en arbetssökande som erbjuds anställning att han eller hon ska visa upp ett utdrag ur belastningsregistret.

Det förekommer också att arbetsgivare begär att en arbetssökande ska visa upp ett utdrag från Försäkringskassans register som utvisar tidigare sjukfrånvaro. Sådana uppgifter lämnar Försäkringskassan normalt inte till en arbetsgivare på grund av sekretess.

För att förhindra att den enskildes rätt att få ut uppgifter från vissa register utnyttjas på ett sätt som varken är avsett eller önskvärt föreslår vi

• att ska det vara förbjudet för arbetsgivare att, utan lagstöd, begära att t.ex. en arbetssökande ska visa upp ett belastningsregisterutdrag,
• att ett motsvarande förbud ska gälla också en begäran om utdrag ur misstankeregistret,
• att det ska det vara förbjudet för arbetsgivare att, utan lagstöd, begära att t.ex. en arbetssökande ska visa upp ett utdrag ur Försäkringskassans register om t.ex. sjukfrånvaro.

När det är tillåtet för en arbetsgivare att kräva medicinska undersökningar

Hälsoundersökningar och drogtester av arbetstagare och arbetssökande bör användas restriktivt. Vi föreslår att det införs en särskild reglering om när det är tillåtet för en arbetsgivare att begära att en arbetstagare ska genomgå en medicinsk undersökning eller lämna t.ex. ett läkarintyg. Regleringen förslås gälla på hela arbetsmarknaden och föreslås därför ersätta den bestämmelse om regelbundna hälsoundersökningar som i dag gäller på den offentliga sektorn.

Med medicinsk undersökning avses

• hälsoundersökning
• alkohol- narkotika- eller annat drogtest.

En medicinsk undersökning är tillåten bara om den

• sker för ett berättigat ändamål, och
• framstår som ett godtagbart ingrepp i arbetstagarens personliga integritet i förhållande till ändamålet.

Vad som är ett berättigat ändamål anges i lagen. Bl.a. anses en undersökning ske för ett sådant ändamål om den sker av säkerhetsskäl eller om den ingår som ett led i rehabiliteringen av en arbetstagare. Det ska dessutom vara möjligt att genom centrala kollektivavtal bestämma om annat berättigat ändamål för en medicinsk undersökning.

För att en medicinsk undersökning ska framstå som ett godtagbart ingrepp ska som huvudregel gälla som ett grundläggande krav att undersökningen

• genomförs av hälso- och sjukvårdspersonal, och
• att prov som tas vid drogtest analyseras av ett ackrediterat laboratorium.

Förbud mot integritetskränkande åtgärder i övrigt

För att åstadkomma ett heltäckande skydd mot obefogade integritetsintrång införs dessutom en generell bestämmelse om förbud mot integritetskränkande åtgärder i övrigt.

Bestämmelsen gäller åtgärder som har en påtaglig integritetspåverkan dvs. från integritetssynpunkt kvalificerade fall av övervaknings- och kontrollåtgärder. Sådana åtgärder ska vara förbjudna om de inte vidtas för ett berättigat ändamål och framstår som ett godtagbart ingrepp i arbetstagarens personliga integritet i förhållande till ändamålet.

Som exempel på åtgärder som kan ha sådan påtaglig integritetspåverkan kan nämnas att arbetsgivaren

• lyssnar på arbetstagarens telefonsamtal genom s.k. medhörning,
• genomför in- eller utpasseringskontroll,
• genomför personlighetstest,
• använder sig av analog kameraövervakning,
• punktmarkerar en arbetstagare,
• systematiskt utfrågar en arbetstagare om privata förhållanden.

Sådana åtgärder är alltså bara förbjudna om de inte är sakligt motiverade och proportionerliga.

Förhandlingsskyldighet och kollektivavtal

Det är viktigt att fastslå vilka övervakningsåtgärder och kontrollåtgärder som får vidtas. Men det är också viktigt att arbetstagare känner till vilka åtgärder som vidtas och att de får delta i besluten om vilka åtgärder som ska få vidtas och hur de ska utformas. Här har de fackliga organisationerna en viktig uppgift att fylla. Vi föreslår därför:

• En uttrycklig regel om att en arbetsgivare på eget initiativ ska förhandla med berörda arbetstagarorganisationer inför beslut om övervaknings- och kontrollåtgärder av större betydelse.
• En möjlighet att begära att Datainspektionen yttrar sig över ett kollektivavtal om arbetsgivares personuppgiftsbehandling av arbetstagare.