Pressmeddelande 29 oktober 2008
Finansdepartementet

Regeringen vidtar åtgärder för att stärka den finansiella stabiliteten

Regeringen har idag beslutat om det garantiprogram hos Riksgälden som ska säkerställa bankernas och bostadsinstitutens medelfristiga upplåning och sänka lånekostnaderna för hushåll och företag. Regeringen ger också Riksgälden ett brett bemyndigande att ingripa om enskilda institut hamnar i allvarligare finansiella problem med stöd i den nya lagen om statligt stöd till kreditinstitut.

- Regeringen vidtar nu åtgärder för att underlätta bankernas upplåning på medellång sikt. Detta lägger grunden för att minska bankernas upplåningskostnader,ge lägre räntor och större tillgång till krediter för företag och hushåll, säger kommun- och finansmarknadsminister Mats Odell.

Förslagen har utformats i enlighet med europeiska rådets slutsatser, och bygger på de beslut som riksdagen fattat med anledning av regeringens proposition 2008/09:61 om Stabilitetsstärkande åtgärder för det svenska finansiella systemet.

- Riksgälden får med dagens beslut också ett brett mandat att ingripa om något finansiellt institut skulle hamna i allvarligare problem. De åtgärder som kan vidtas har utformats för att slå vakt om skattebetalarnas intressen och säkerställa finansiell stabilitet, säger Mats Odell.

Förordningarna träder ikraft torsdagen den 30 oktober.

Garantiprogrammet i huvuddrag

De institut som så önskar ska, mot en garantiavgift, kunna avtala med staten om en garanti för nyupplåning. Garantin innebär att staten träder in om inte institutet själv kan betala.

Systemet ska administreras av Riksgälden. Systemet kommer vara tidsbegränsat fram till den 30 april 2009, men regeringen kan vid behov förlänga perioden, dock längst fram till den 31 december 2009.
Programmet beloppsbegränsas inledningsvis till 1 500 miljarder kronor, varav högst 500 miljarder får avse säkerställda obligationer med en löptid mellan tre och fem år. Ett tak på hur mycket som kan garanteras för varje institut kommer att fastställas. Taket beräknas som det högsta beloppet av:

• summan av institutets skuldförbindelser med en löptid över 90 dagar som förfaller mellan den 1 september 2008, men före den 30 april 2009, och
• 20 procent av institutets inlåning på konto från allmänheten per den 1 september 2008.

Garanti kan erhållas av banker, bostadsinstitut samt kreditmarknadsbolag som riktar sig mot kommuner och som har säte i Sverige. Endast institut med minst sex procents primärkapital och minst nio procents total kapitaltäckning ska kunna ges garanti, vilket är ett högre krav än gällande lagstiftning.

Prissättningen kommer att vara riskdifferentierad och bygger på en modell som har tagits fram av Europeiska Centralbanken (ECB).

• Avgiften för upplåning medlöptid på upp till ett år sätts till 0,5 procent av det garanterade beloppet, lika för alla institut.
• För skuldförbindelser med löptider längre än ett år riskdifferentieras avgiften. Avgiften baseras på det historiska marknadspriset för kreditswappar (credit default swaps, "CDS-spreaden") under perioden 1 januari 2007 tom 31 augusti 2008, med ett tillägg på 0,5 procentenheter.
• Garantier för institut där marknadspris på kreditswappar saknas, eller där priset inte är tillförlitligt, ska avgiften beräknas enligt en schablonmetod baserat på rating. Schablonavgiften baseras på "CDS-spreadar" för europeiska institut med samma rating, under samma period, med ett tillägg av 0,5 procentenheter.
• Om ett institut saknar både tillförlitliga CDS data och rating ska den högsta avgiften enligt schablonmetoden användas.
• För säkerställda obligationer är tillägget 0,25 procent istället för 0,5 procent.

Riksgälden uppdras att fastställa garantiavgifterna utifrån dessa riktlinjer.

Garantin kan avse i princip alla typer av obligationer, bankcertifikat och andra skuldförbindelser så länge de inte är efterställda och har en löptid mellan 90 dagar och tre år. Säkerställda obligationer får ha en löptid upp till fem år. Komplexa och strukturerade produkter t.ex. aktieindexobligationer undantas. Ingen restriktion vad gäller valuta ställs upp.

Begränsning av lön, m m

I det avtal som Riksgälden skall skriva med instituten ska restriktioner för ersättningen till ledande befattningshavare tas in. Restriktionerna skall gälla för de fem personer som har den högsta sammanlagda ersättningen:

• Fast lön får inte överstiga den ersättningsnivå som beslutats före den 20 oktober 2008,
• Bonus, inklusive optioner m.m. får inte beslutas för avtalstiden,
• Tidigare intjänad bonus får inte betalas ut under avtalstiden.
• Avtal om avgångsvederlag får inte vara förmånligare än enligt gällande Riktlinjer för anställningsvillkor för ledande befattningshavare i företag med statligt ägande.

Villkor ska även tas in som syftar till att arvoden till styrelseledamöter och annan ersättning för styrelseuppdrag inte får höjas. Om synnerliga skäl finns får Riksgälden i ett enskilt fall ingå avtal trots att de villkor som anges ovan inte är uppfyllda.

Godkännande av EU

Med hänsyn till EG-fördragets statsstödsregler har Europeiska kommissionen underrättats om och godkänt villkoren för garantiprogrammet. Ett formellt godkännande förväntas i dag (onsdag den 29 oktober).

Statligt stöd till kreditinstitut

Regeringen har idag även givit Riksgälden mandat att verka som stödmyndighet i enlighet med den nya lagen om statligt stöd till kreditinstitut. Ansökan om statligt stöd får göras hos stödmyndigheten, som också får ta upp ett stödärende utan någon ansökan.

Avtal eller beslut som rör stöd i form av kapitaltillskott ingås respektive fattas av Riksgäldskontoret. Riksgäldskontoret ska överlämna ett avtal som rör sådant stöd till regeringen för godkännande.

När kapitaltillskott lämnas ska staten erhålla ersättning företrädesvis i form av preferensaktier med stark rösträtt.

Om stöd betalas ut till ett kreditinstitut ska Riksgäldskontoret löpande följa utvecklingen i institutet samt bevaka att villkor om återbetalning och andra villkor för stödet uppfylls.

Riksgäldskontoret ska förvalta aktier och andra tillgångar som staten äger eller får som säkerhet i samband med att stöd lämnas.

Uppdrag till Finansinspektionen

Regeringen har även beslutat att ge Finansinspektionen i uppdrag att granska att de åtgärder som beslutats i samband med lagen om statligt stöd till kreditinstitut också kommer hushållen och företagen till del.

Finansinspektionen ska utforma en regelbunden och fördjupad rapportering avseende villkor för de tjänster instituten tillhandahåller, samt granska att kreditinstituten inte utnyttjar garantierna på ett otillbörligt sätt. Förutsättningen för granskningen ska vara att den procentuella ökningen av kreditinstitutens balansomslutning inte överskrider den högsta av ökningen i nominell BNP det föregående året, eller den genomsnittliga tillväxten i de svenska kreditinstitutens balansomslutning under åren 1987-2007, eller den genomsnittliga tillväxten i banksektorn inom EU för de senaste 6 månaderna.

Uppdraget genomförs efter samråd med Riksgäldskontoret och redovisning till regeringen kommer att ske löpande.