En reformerad grundlag SOU 2008:125

Slutbetänkande från Grundlagsutredningen som har haft i uppdrag att göra en samlad översyn om regeringsformen. Utredningen lämnar i betänkandet ett antal förslag: - Spärren för personval till riksdagen sänks till fem procent. Samma spärrnivå kommer därmed att gälla för samtliga val. Informationen till väljarna om personröstens innebörd förstärks. - Valdagen flyttas till den andra söndagen i september. På detta sätt skapas bättre förutsättningar för en ny regering att hinna sätta sin prägel på sitt första budgetförslag. - Det kommunala folkinitiativet förstärks. En rådgivande folkomröstning ska hållas om minst tio procent av kommun- eller landstingsinvånarna begär det. - En bestämmelse om kommunala extra val införs. För att extra val ska hållas krävs att två tredjedelar av ledamöterna i kommun- eller landstingsfullmäktige står bakom det. - En omröstning om statsministern ska hållas efter varje val. Genom omröstningen klargörs den sittande regeringens parlamentariska ställning i den nyvalda riksdagen. - En bestämmelse om Sveriges medlemskap i EU införs. Dessutom markeras betydelsen av annat internationellt samarbete. - Konstitutionsutskottets rätt till handlingar för sin granskning tydliggörs. - Vikten av att samtliga riksdagsutskott följer upp och utvärderar riksdagsbeslut markeras. - Det s.k. uppenbarhetskravet tas bort. Det betyder att det inte längre i regeringsformen uppställs något krav på att en uppenbar motstridighet ska föreligga mellan vanlig lag och grundlag för att en grundlagsbestämmelse ska få företräde i rättstillämpningen. - Lagrådets förhandskontroll bl.a. av lagars grundlagsenlighet förstärks. - Regeringsformens bestämmelser om rättskipningen och om förvaltningen delas upp i var sitt kapitel. På detta sätt tydliggörs den reglering som gäller för de båda områdena. - Rekryteringen av högre domare förändras. Samtliga ordinarie domare ska anställas efter ansökan och efter beredning i en särskild nämnd. Det nuvarande s.k. kallelseförfarandet avskaffas. - Ett särskilt kapitel om kommunerna införs i regeringsformen. I kapitlet finns bl.a. bestämmelser om den kommunala självstyrelsen, om en proportionalitetsbedömning vid lagstiftning som kan innebära en be-gränsning av självstyrelsen samt om kommunal skatteutjämning. - Riksdagen ges möjlighet att låta kommunerna själva införa regler bl.a. om s.k. trängselskatter. - Bestämmelsen om egendomsskyddet reformeras. Huvudprincipen om rätt till full ersättning vid expropriation skrivs in i bestämmelsen. Vidare införs ett undantag för s.k. rådighetsinskränkningar som sker av hälsoskydds-, miljöskydds- eller säkerhetsskäl. Rätten till ersättning i vissa fall vid sådana ingrepp utreds vidare. - Skyddet mot diskriminering utvidgas till att också omfatta sexuell läggning. - Bestämmelser om rätt till rättvis rättegång och om forskningens frihet införs. - Det allmännas ansvar för att barns rätt tas till vara samt för minoriteters möjligheter till kultur- och samfundsliv markeras. Samerna omnämns särskilt bland minoriteterna. - Regeringsformens bestämmelser om krav på svenskt medborgarskap för anställningar och uppdrag förenklas. Det särskilda kravet att statsråd måste ha varit svenska medborgare i minst tio år avskaffas. - Regeringsformen ges en enklare och mer lättillgänglig utformning. Språket blir könsneutralt.