Slutrapport från uppdraget med nationell samordning för att främja en positiv supporterkultur och motverka idrottsrelaterad brottslighet 2015
Publicerad
Under 2015 har en nationell samordnare haft i uppdrag att stödja genomförandet av de åtgärder som följer av den nationella strategi som Svenska fotbollförbundet, Svensk Elitfotboll, Svenska Hockeyligan, Svenska Ishockeyförbundet, Svenska Bandyförbundet och Polisen undertecknade i juni 2014. I sin slutrapport redogör samordnaren för sitt arbete samt sina slutsatser och rekommendationer.
Ladda ner:
Nationella strategins syfte
Strategin ska stärka samverkan för att minska otrygghet, brott och ordningsstörningar i samband med idrottsevenemang och uppnå visionen om att idrottsevenemang blir välkomnande, trygga, säkra och stämningsfulla för alla. Ansvaret för strategins genomförande ligger på parterna var för sig och i samverkan.
Samordnaren har också haft i uppdrag att stödja och följa andra berörda aktörer i deras arbete med frågor som ligger utanför för den nationella strategin, men som är kopplade till arbetet för en positiv supporterkultur och motverkandet av idrottsrelaterad brottslighet.
Parterna bakom strategin fortsätter arbetet för säkra evenemang
I sina slutsatser konstaterar samordnaren bland annat att det nu inte behövs ännu en särskild nationell eller regional samordnare. Parterna bakom strategin har de redskap de behöver för att var för sig och i samverkan kunna ta konkreta steg framåt i arbetet för evenemangssäkerhet: trygga, säkra och stämningsfulla evenemang för alla.
Arbetet med att skapa säkerhet vid evenemang kan utvecklas med stöd i redan fattade beslut och stiftade lagar. Ett mål bör vara att ställa tydliga krav på arrangören att ta ansvar för säkerheten vid sina egna matchevenemang. Ett annat mål bör vara att kraftigt minska behovet av polisens närvaro i samband med samtliga idrottsevenemang. Samverkan kring evenemangssäkerheten kan formas i enlighet med de strukturer som finns för hur samhället planerar och agerar för att förebygga, hantera, återställa och lära av samhällskriser.
För att samverkan mellan parter ska fungera krävs att alla kan komma överens om en gemensam lägesbild att utgå från. En sådan lägesbild finns i princip mellan myndigheter, hockey och bandy, men däremot avviker fotbollen. Samordnarens bedömning är därför att fotbollen behöver hanteras i särskild ordning.
Förstärk arbetet mot grov brottslighet
Samordnaren menar att regeringens fortsatta arbete bör inriktas på att förstärka arbetet mot den grova brottslighet och de våldsbejakande grupper som finns inom supportermiljön. Arbetet kräver i första hand insatser från polis och andra rättsvårdande myndigheter. Det handlar om kartläggning, underrättelsearbete, analyser av hur hotbilden från dem ser ut, vilken avsikt och förmåga de har samt vilka kopplingar de har till andra kriminella miljöer.
En framgångsfaktor för att få idrottens företrädare att samverka med samhället för att bekämpa brottslighet och våld, kan vara att öka idrottsföreträdarnas kunskap om risker vid hot och trakasserier och att i handling visa att de kan känna trygghet i att bli tagna på allvar av samhället när hot och trakasserier kommer.
Satsa på positiv supporterkultur och arbeta aktivt med normer
Riksidrottsförbundet (RF) visar stort intresse för att gå in och medverka i arbetet med att bidra till en positiv supporterkultur och motverka idrottsrelaterad brottslighet.
Samordnarens uppfattning är det är viktigt att RF också är en stark röst för sunda värderingar inom idrotten och vad som kan bidra i diskussionen om vad är "positiv supporterkultur".
Idrotten präglas i stort av en maskulin kultur. Ett aktivt arbete med vilka normer som ska få prägla idrotten, menar samordnaren är viktigt för att främja en supporterkultur som präglas av glädje och gemenskap för alla som vill vara med. De som har ansvar inom idrotten och som vill verka för en positiv supporterkultur behöver bli medvetna om att man kan förebygga våld genom att flytta fokus från dem som skapar ordningsproblem och utövar våld, till dem som finns runt omkring.
Polisen behöver bli mer medveten om den maskulina kultur som råder inom polisen, och våga lära och diskutera hur de kan uppträda för att inte trigga igång destruktivt maskulint handlande hos sig själva och hos supportrar. Polisens strategi att arbeta dialoginriktat vid själva idrottsevenemangen och att däremellan arbeta med att skapa förutsättningar för säkra och stämningsfulla evenemang är sannolikt överlägset mer effektiv än att i stora kommenderingar möta supportrar i upphetsande former vid arenorna, menar samordnaren.
I rapporten ger samordnaren avslutningsvis några förslag till vad som kan göras inom idrottsrörelsen för att förändra normer präglade av destruktiv maskulinitet inom supporterkulturen.
X