Pressmeddelande från Klimat- och näringslivsdepartementet

Regeringen fortsätter bana väg för ny kärnkraft genom uppdrag till Riksgäldskontoret

Publicerad 18 oktober 2024

Idag har regeringen beslutat att ge Riksgäldskontoret i uppdrag att utreda och föreslå hur staten kan minska programrisken i avvecklingsfasen, det vill säga kostnader för avveckling och slutförvaring av kärntekniska restprodukter, för den eller de aktörer som bygger de första reaktorerna i ett nytt kärnkraftsprogram. Uppdraget kompletterar regeringens övriga åtgärder för att möjliggöra etablering av ny kärnkraft.

– Sverige behöver ny kärnkraft för att klara klimatomställningen och för att säkra konkurrenskraften. Det nya kärnkraftsprogrammet är avgörande för Sveriges framtid. Idag tar vi ytterligare ett steg genom att sänka trösklarna för de som bygger de första reaktorerna så att utbyggnaden kommer igång och fler kan följa efter, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.

Sverige har ett mycket väl utvecklat system och regelverk för finansiering av omhändertagandet av kärnkraftens restprodukter. Utgångspunkten är att den som driver en kärnkraftsreaktor ska stå för alla kostnader som uppstår nu och i framtiden. Finansieringssystemet för kärntekniska restprodukter är uppbyggt så att hela hanteringen av kärnavfall och använt kärnbränsle ska vara fullt finansierad från början med dels kärnavfallsavgifter, dels säkerheter.

För en tillståndshavare till en ny reaktor som ännu inte har hunnit betala så mycket i kärnavfallsavgifter kan systemet innebära att omfattande säkerheter behöver ställas, vilket kan utgöra en initial tröskel för tillståndshavare till nya reaktorer. Regeringen gav därför den 23 maj 2024 Riksgäldskontoret i uppdrag att analysera behovet av ändringar i regelverket för att minska sådana trösklar för ny kärnkraft.

En avgörande del av avvecklingen av en kärnkraftsreaktor är slutförvaret av de kärntekniska restprodukterna. Ett slutförvar innebär stora fasta kostnader för förberedande undersökningar, tillståndsprövning och projektering samt för investeringar i anläggningstillgångar med mera, men relativt låga marginalkostnader för tillkommande avfall när anläggningen väl är byggd.

I promemorian Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft (Fi 2023:F) bedöms att en programstorlek om 2 500 MW, motsvarande två storskaliga reaktorer, inte är tillräckligt för att investeringar i de enskilda projekten ska bli lönsamma. Därför föreslås att finansierings- och riskdelningsmodellen ska omfatta 4 000–6 000 MW.

Trots en annonserad programstorlek av tillräcklig omfattning kan det råda en osäkerhet för den eller de aktörer som bygger de första nya reaktorerna om huruvida en mer omfattande utbyggnad av kärnkraften kommer att realiseras. Risken sett ur den första investerarens perspektiv är att skalfördelar som är nödvändiga för att uppnå lönsamhet uteblir, vilket kan påverka investeringsviljan negativt.

Riksgäldskontoret får därför i uppdrag att inom ramen för sitt pågående uppdrag även utreda och föreslå hur staten kan minska programrisken för den eller de aktörer som bygger de första reaktorerna. Riksgäldskontoret ska särskilt beakta förslagen och beskrivningarna av programrisk i regeringens utredning Finansiering och riskdelning vid investeringar i ny kärnkraft (Fi 2023:F).