Justitie­­departementet

Justitieminister Gunnar Strömmer har tagit emot ett delbetänkande från en statlig utredning med förslag som ska ge brottsbekämpande myndigheter bättre möjligheter att ingripa mot brott i cybermiljö. Förslagen innebär att Polismyndigheten, Säkerhetspolisen och Tullverket i vissa fall ska kunna stoppa och störa pågående brottslighet genom åtgärder i digitala system. Syftet är att stärka samhällets förmåga att förhindra och avbryta brott som i dag i hög grad sker online.

Regeringen ger en särskild utredare i uppdrag att analysera och kartlägga regelverket för kamerabevakning samt lämna förslag som förbättrar möjligheterna för brottsbekämpande myndigheter och andra aktörer att använda kamerabevakning. Syftet är att utöka, förenkla och tydliggöra möjligheterna att använda kamerabevakning för att bekämpa brott och öka tryggheten i samhället.

En särskild utredare ska analysera och kartlägga regelverket för kamerabevakning samt lämna förslag som förbättrar möjligheterna såväl för brottsbekämpande myndigheter som för andra aktörer att bedriva kamerabevakning. Syftet är att utöka, förenkla och tydliggöra möjligheterna att bedriva kamerabevakning för att bekämpa brott och öka tryggheten i samhället.

Regeringen har tagit emot ett delbetänkande med förslag om utökade möjligheter till tillträdesförbud i lokaler som är öppna för allmänheten. Förslagen innebär bland annat att fler typer av verksamheter, som restauranger och hotell, ska kunna omfattas och att tillträdesförbud oftare ska kunna beslutas efter brott. Polismyndigheten föreslås också få möjlighet att besluta om tillfälliga förbud direkt på plats. Syftet är att motverka brott och ordningsstörningar.

Regeringen tillsätter en utredning som ges i uppdrag att föreslå en särskild gänglagstiftning med riktade insatser mot kriminella sammanslutningar, samt personer, företag och andra aktörer som har koppling till dessa. I uppdraget ingår att ta fram förslag på ett register- och kontrollsystem för att identifiera, stoppa och begränsa personer och verksamheter med koppling till kriminella sammanslutningar. Utredningen ska också se över hur kronvittnesregleringen kan utformas för att fler ska medverka i utredningar av annans brottslighet. Syftet är att stärka samhällets förmåga att förebygga och bekämpa organiserad brottslighet.

I denna skrivelse redogör regeringen för de insatser och åtgärder som har vidtagits sedan skrivelsen Nationell strategi mot våldsbejakande extremism och terrorism – förebygga, förhindra, skydda och hantera (skr. 2023/24:56) beslutades i januari 2024. Syftet med skrivelsen är att ge en utförlig bild av hur arbetet mot våldsbejakande extremism och terrorism har utvecklats och vilka insatser som regeringen har initierat under perioden 2024–2026.

En utredare ges i uppdrag att biträda Justitiedepartementet med att se över straffansvaret för obehöriga åtgärder med lik.

Regeringen har beslutat om ett bidrag till FN:s migrationsorganisation (IOM) för insatser som ska fortsätta utveckla Somalias kapacitet att hantera migration, återvändande och återintegrering. Stödet är en förlängning på det tidigare stöd som Sverige givit sedan 2024.

En särlagstiftning för gängkriminella

En särskild utredare ges i uppdrag att föreslå en särskild lagstiftning för gängkriminella med riktade insatser mot kriminella sammanslutningar, samt personer, företag och andra aktörer som har koppling till dessa. Syftet är att undersöka förutsättningarna för att inrätta ett system med rödflaggning för att utesluta personer med gängkoppling från välfärds- och bidragssystemen, offentliga uppdrag, samt positioner i företag, organisationer och myndigheter.

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen Ds 2026:15, Gäldenärens avtal i konkurs.

I promemorian lämnas förslag om en enhetlig reglering för hanteringen av gäldenärens avtal i en konkurs. Dessutom föreslås att sammanträdet för att pröva en konkursansökan inte ska hållas förrän ansökningsavgiften har betalats. Förslagen om gäldenärens avtal i konkurs tar sin utgångspunkt i den motsvarande reglering som finns i lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion.

I propositionen lämnar regeringen flera förslag som ett led i att åstadkomma ett mer rättvist straffsystem där straffen på ett bättre sätt återspeglar brottslighetens allvar, påföljderna som döms ut i större utsträckning framstår som rimliga och rättvisa, brottsofferperspektivet ges ett ökat inflytande och samhällsskyddet förbättras.

Den systematiska och organiserade brottsligheten har de senaste åren kommit att påverka allt fler delar av samhället. Den allvarliga brottsligheten bland unga utmärker sig särskilt och tränger allt längre ner i åldrarna. För att säkerställa att lagstiftningen möter det behov som föranleds av denna brottsutveckling samt för att upprätthålla det straffrättsliga systemets trovärdighet och legitimitet behöver reglerna för unga lagöverträdare skärpas.

Regeringen har lämnat en ny proposition om skärpta regler för unga lagöverträdare till riksdagen. Förslagen innebär bland annat att straffbarhetsåldern sänks till 14 år för allvarliga brott och att ungdomsreduktionen minskas kraftigt för lagöverträdare under 18 år. Sänkningen av straffbarhetsåldern ska vara tidsbegränsad och gälla under fem år.

Regeringen har beslutat en proposition som innehåller centrala delar av förslagen från betänkandet En straffreform (SOU 2025:66), som regeringen tog emot i juni 2025. Förslagen syftar till att skapa ett mer rättvist straffrättsligt påföljdssystem där straffen bättre speglar brottens allvar och det tas större hänsyn till brottsoffer samt samhällets behov av skydd.

(Ny version) Regeringen ger en utredare i uppdrag att se över straffansvaret för allvarliga kränkningar av gravfriden, så som obehöriga åtgärder med lik. Uppdraget syftar till att säkerställa att lagstiftningen i tillräcklig utsträckning speglar allvaret i sådana gärningar, särskilt när de begås i syfte att försvåra utredning och lagföring av allvarlig brottslighet.

En parlamentariskt sammansatt kommitté ska utreda om rätten till domstolsprövning bör införas som en ny grundläggande fri- och rättighet i regeringsformen. Syftet är att stärka skyddet av rätten till domstolsprövning.

Här kan du ta del av till vilka instanser som regeringen har remitterat promemorian Elektroniska meddelanden vid försäkringsavtal (Ds 2026:7).

Här kan du ta del av svaren från dem som har ombetts att svara på remissen angående hemställningar från Polismyndigheten om ändring i 4 kap. 5 och 10 §§ lagen (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete. Övriga yttranden finns tillgängliga i departementet.