Artikel från Statsrådsberedningen, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet

Sverige stod värd för Östersjöstrategins årliga forum

Publicerad 06 november 2024

Den 30-31 oktober samlades närmare 650 deltagare på plats i Visby och därutöver många digitalt, för Östersjöstrategins årliga forum. Med hänsyn till utmaningarna i omvärlden fokuserade programmet på beredskap, robusthet och resiliens. Ett övergripande fokus var samarbetet med och stödet till Ukraina, som initierades under det svenska ordförandeskapet i strategin 2022-2023. Ett genomgående fokusområde var också samarbetet med unga, vilket följer av de rådsslutser för EU:s makroregionala strategier som togs fram under Sveriges ordförandeskap i EU, våren 2023. Statsminister Ulf Kristersson höll ett inledande anförande medan landsbygdminister Peter Kullgren deltog i en plenar om bioekonomi.

• 

  Statsminister Ulf Kristersson höll ett inledande anförande under Östersjöstrategins årliga forum.

  Foto: Karl Melander/EUSBSR

• 

  Nyckelbudskap från forumet var stärkt samarbete, krisberedskap, robusthet och resiliens.

  Foto: Karl Melander/EUSBR

• 

  Peter Kullgren, landsbygdsminister, deltog i en plenar om bioekonomi.

  Foto: Karl Melander/EUSBR

• 

  Statssekreterare Daniel Liljeberg talade om energisäkerhet i Östersjöområdet och hur samarbete kan öka motståndskraften (resiliens).

  Foto: Karl Melander/EUSBSR

• 

  På bild: Karin Marie Sandgren, moderator, Daniel Liljeberg, statssekreterare, Lars Thomsson, koordinator för Energy Island Gotland, Daniel Mortensen, senior projektledare Orsted, Claes Norgaard, Offshore direktör OX2 gruppen, Dujon Goncalves-Collins, senior strategisk rådgivare RWE och Håkan Ekström, direktör, Saab Kockums.

  Foto: Karl Melander/EUSBSR

• 

  Charlotte Petri Gornitzka, landshövding i Gotlands län, under Östersjöstrategins årliga forum 2024.

  Foto: Karl Melander/EUSBSR

EU:s strategi för Östersjöregionen (EUSBSR) främjar internationellt samarbete i Östersjöregionen och är uppdelad i tre huvudmål: Att rädda havet, att koppla samman regionen och att öka välståndet. Sedan strategin grundades 2009, har den bidragit till att stärka samarbetet i regionen inom samtliga tre områden. Arbete bedrivs för att hantera nivån av skadliga substanser i Östersjön och kustnära områden, liksom insatser med att begränsa läckage av näringsämnen från jordbruk. Rederibranschen är en viktig näring som är beroende av att kunna verka året om. Strategin är därför verksam i projekt som säkerställer möjligheten att kunna navigera i vinterförhållanden, vilket inkluderar isbrytare och möjligheten att kunna utbilda personal. Bara för att nämna några exempel. 

Därtill har strategin även bidragit till att stärka samarbetet mellan myndigheter, exempelvis inom frågor som djurskydd, hälsa, antimikrobiellt motstånd och matförsörjning. Med hänsyn till utmaningarna i världsläget har arbete med fokus på krisberedskap, robusthet och resiliens initierats med syfte att stärka säkerheten i regionen. 

Ukraina – en fortsatt prioritet för Östersjöstrategin

Ett övergripande fokus för arbetet inom Östersjöstrategin, är samarbetet med och stödet till Ukraina. Efter Rysslands fullskaliga anfallskrig av Ukraina, blev ett övergripande fokus för det svenska ordförandeskapet i strategin 2022-2023 att etablera samarbetsformer med Ukraina med syfte att stödja landet nu och efter kriget. Som ett led i detta har ukrainare tränats i taktisk medicin, minsäkerhet, psykologisk motståndskraft och demokratiskt medborgarengagemang. Stödet till Ukraina fortsätter att vara en central prioritet för arbetet i strategin, så även under det nuvarande polska ordförandeskapet. 

Stark bioekonomi – nyckel till grön omställning

I enlighet med Karlstadsdeklarationen, som godkändes av de nordiska ministrarna för fiske, jordbruk, livsmedel och skogsbruk i juni 2024, är gränsöverskridande samarbete och erfarenhetsutbyte i regionen på områden som beredskap, robusthet och resiliens idag viktigare än någonsin. Med ökade geopolitiska spänningar står länderna i Östersjöregionen inför gemensamma utmaningar där en hållbar och robust  matförsörjning i hela produktionskedjan utgör ett av många exempel. 

Utmaningarna länderna emellan skiftar. Några är mer eller mindre självförsörjande, vissa har solida strategier för krisberedskap, medan andra står inför större utmaningar. Kunskaps- och erfarenhetsutbytet inom regionen blir härmed grundläggande, i syfte att stärka samarbetet och motståndskraften. 

En stark bioekonomi kan bidra till en modernare, mer resurseffektiv och konkurrenskraftig region, vilket gynnar hela EU. Utsläppen och beroendet av fossila bränslen kan minskas genom användandet av biobaserade resurser vilket driver på den gröna övergången. Genom att stärka krisberedskap inom jordbruk, skogsbruk och fiske och akvakultur, kan geopolitiska och klimatrelaterade utmaningar mötas med större motståndskraft och skapa förutsättningar för en hållbar livsmedelsförsörjning också i kristid. 

Ett stärkt transnationellt samarbete inom regionen och hela EU kan vara avgörande för en säker och hållbar livsmedelsförsörjning. Östersjöstrategin kan i detta tillhandahålla ett värdefullt politiskt ramverk som stödjer beredskap, robusthet och motståndskraft i den bioekonomiska sektorn. 

Stärkt samarbete vägen till en säkrare region 

Ett tydligt nyckelbudskap är behovet av stärkt samarbete - på alla nivåer och i olika former - givet de utmaningar strategin står inför i regionen. Vikten av stärkt samarbete och stöd till Ukraina kan inte nog understrykas i ljuset av detta. Vi lever i en osäker omvärld där det måste finnas en beredskap för att hantera kriser i form av krig, pandemi och klimat. Stärkt samarbete i fredstid där strategin bidrar till att lägga en grund som också fungerar i kristider kan inte nog poängteras. Detta genomsyrade forumets många diskussioner och nätverkanden.

Vidare nyckelbudskap från forumet var just stärkt samarbete, krisberedskap, robusthet och resiliens, vilket illustrerades i bioekonomi/Karlstadsdeklarationen, transportsektorn och dess utmaningar samt energisäkerhet och de intressekonflikter som uppstår med vindkraftplanering till havs. Det kunde även konstateras att unga vill bli mer engagerade och tagna på allvar och det efterfrågades en formalisering av de ungas engagemang i strategin. Behovet av kollektiv kompetens har ökat för att på ett effektivt sätt adressera komplexa samhälleliga utmaningar. Ett mer motståndskraftigt och säkert Europa kan byggas genom samlade resurser, vilket också är kärnan i EU:s makroregionala strategier.