Bistånds- och utrikeshandelsministern om regeringens inriktning för det svenska biståndet
Publicerad
Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell svarar på frågor om den nya inriktningen för det svenska biståndet. Han lyfter särskilt vikten av fred och säkerhet i Ukraina och närområdet samt synergierna mellan bistånd och handel som grundläggande i Sveriges strategiska arbete med biståndet.
Reformagendan ”Bistånd för en ny era – Frihet, egenmakt och hållbar tillväxt” beslutades den 14 december 2023 och pekar ut riktningen för svenskt bistånd. Fokus är långsiktighet, transparens och effektivitet.
Biståndet är ett av de viktigaste utrikespolitiska verktygen för att driva och värna svenska intressen samt för att bidra till minskad fattigdom och förtryck i världen. Bistånds- och utrikeshandelsminister Johan Forssell är ansvarig minister för Sveriges bistånd och utvecklingssamarbete.
Varför har det varit viktigt för regeringen att ta fram en ny inriktning för svenskt bistånd?
Det finns ett före och ett efter den 24 februari 2022. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har inneburit ett paradigmskifte med många nya globala utmaningar som kräver en ny biståndspolitik.
I en värld med omfattande behov och där finansieringsgapet växer är det nödvändigt att prioritera och mobilisera andra finansiella resurser. Vi måste göra mer för mindre och arbeta smartare.
Finns det några aspekter i den nya inriktningen som du tycker är särskilt viktiga?
Regeringens starka fokus på Ukraina och vårt närområde är en central del i omställningen av biståndspolitiken. Samtidigt kommer Sveriges engagemang i världen att fortsätta vara starkt inom ramen för regeringens tematiska prioriteringar. Regeringen stärker också det humanitära stödet för att rädda liv och lindra nöd.
I den nya inriktningen länkas utvecklingssamarbetet samman med främjandet och handelspolitiken i högre grad än tidigare. Svenska företag kan spela en viktig roll i hur svenskt utvecklingssamarbete genomförs. Bland annat ges ett utökat uppdrag till Business Sweden för att hjälpa företag bidra till biståndets mål och till grön och digital omställning i låg- och medelinkomstländer.
En annan viktig del i den nya inriktningen är att synergierna mellan bistånds- och migrationspolitiken ska stärkas för att möta globala utmaningar kopplade till irreguljär migration och tvångsfördrivning, återvändande och återvandring.
Jag vill också lyfta fram vikten av resultat, kvalitet, transparens och effektivitet och att biståndet ska kunna redovisas mot tydliga och mätbara mål inom ramen för regeringens prioriteringar. Biståndspolitiken ska också vara transparent så att svenska skattebetalare känner till hur deras resurser används. Medborgarna har rätt till insyn och ska kunna vara förvissade om att de skattemedel som läggs på biståndet gör skillnad.
Den nya strategin infattar även ett förstärkt arbete med Sverigebilden, där Sveriges biståndsinsatser ska få bättre synlighet och kommunikativt genomslag.
Hur skulle du beskriva Sveriges roll som biståndsaktör och utvecklingspartner i världen?
Svenskt bistånd är generöst och förutsägbart men inte oändligt. De finansiella ramarna avser en biståndsbudget på 56 miljarder kronor per år 2023 – 2026 och är frikopplad från bruttonationalprodukten.
Svenskt utvecklingssamarbete genomförs i partnerskap med olika aktörer såsom regeringar, EU:s institutioner, olika FN-organ, internationella finansiella institutioner och civilsamhällesorganisationer. Sverige ska axla det ansvar som följer av att vara en stor bidragsgivare och ha ett inflytande och politiskt genomslag i paritet med våra ekonomiska bidrag.
Vilken roll spelar det svenska biståndet för den demokratiska utvecklingen?
Utvecklingssamarbetet har en viktig roll i arbetet med att motverka den demokratiska tillbakagången på många håll i världen. Sverige ska vara en stark röst och aktör för demokrati, mänskliga fri- och rättigheter och rättsstatens principer för att öka människors frihet och bekämpa förtryck.
Utvecklingssamarbetet är ett av de viktigaste utrikespolitiska verktygen för att driva och värna svenska intressen samt möta de utmaningar som vi och världen står inför. Svenskt bistånd ska inte stödja stater eller aktörer som är icke-demokratiska eller motverkar den regelbaserade världsordningen och därmed underminerar svenska intressen.
Vad är nästa steg i arbetet med den nya reformagendan för biståndet?
Reformagendan anger den nya strategiska inriktningen för det svenska biståndet och kommer att få genomslag i hela utvecklingssamarbetet, på alla nivåer. Den utgör även grunden för flera nya processer för att förenkla, förtydliga och effektivisera styrningen samt uppföljningen av biståndet som helhet och för att förbättra de resultat som uppnås.
Regeringen avser bland annat övergå från bilaterala biståndsstrategier till landstrategier för att stärka genomslaget och skapa bättre förutsättningar för regeringens prioriteringar.
En förbättrad och förtydligad styrning skapar också bättre förutsättningar för långsiktighet och en närmare integrering av olika politiska områden, som utrikespolitik, säkerhetspolitik, klimatpolitik, migrationspolitik, handelspolitik och biståndspolitik.
För att skapa långsiktigt hållbara lösningar ska vi också bland annat se över möjligheten och om det är ändamålsenligt att etablera ett pilotprogram för biståndsstödd exportfinansiering i syfte att tillhandahålla långsiktigt hållbara lösningar i länder som i enlighet med OECD-DAC:s regelverk är berättigade att ta emot bistånd.
X