Artikel från Klimat- och näringslivsdepartementet

Miljömålsberedningen föreslår nya utsläppsmål och en klimatstrategi

Publicerad 22 juni 2016

Den 22 juni lämnade Miljömålsberedningen sitt slutbetänkande om klimatpolitiskt ramverk och en samlad luftvårdspolitik till regeringen. Miljömålsberedningen är en parlamentarisk beredning och de förslag som lämnats har en bred politisk förankring. I den här artikeln beskrivs beredningens förslag på klimatområdet i korta drag.

I slutbetänkandet presenterar beredningen förslag på flera nya mål för klimatpolitiken:

• Utsläppen utanför EU:s handelssystem bör senast år 2030 vara minst 63 procent lägre än utsläppen 1990.
• Högst åtta procentenheter av utsläppsminskningarna får, men måste inte, ske genom så kallade "kompletterande åtgärder", till exempel ökat upptag i mark och skog eller åtgärder i andra länder.
• Senast år 2040 bör utsläppen vara minst 75 procent lägre än år 1990, varav högst två procentenheter får ske genom kompletterande åtgärder.
• Utsläppen för inrikes transporter ska senast år 2030 vara minst 70 procent lägre jämfört med 2010 års nivå.

Klimatfrågan behöver integreras i alla politikområden

Knappt 40 procent av de svenska klimatutsläppen ingår i dag i EU:s system för handel med utsläppsrätter. Beredningen anser att handelssystemet behöver skärpas, liksom EU:s klimatmål till 2030. Sverige bör fortsatt vara drivande i EU för att ändra energiskattedirektivet och andra relevanta regler för att öka styrningen mot lägre utsläpp.

Miljömålsberedningen bedömer att klimatfrågan behöver integreras i arbetet i alla politikområden och sektorer och på alla nivåer i samhället. Därför föreslås att regeringen i samband med nästa översyn av respektive samhällsmål ser över och vid behov omformulerar målen så att de är förenliga med klimatmålen. Vidare föreslår beredningen att det införs bestämmelser om konsekvensanalys om effekter på klimatet i kommittéförordningen och förordning om konsekvensutredning vid regelgivning.

Fokus på utsläpp från transportsektorn

Miljömålsberedningen föreslår en strategi för en samlad och långsiktig klimatpolitik. Ett stort fokus ligger på transportsektorn, som i dag står för hälften av alla utsläpp utanför EU:s handelssystem. En viktig del i det långsiktiga omställningsarbetet är ett mer effektivt och klimatsmart transportarbete. Beredningen lämnar flera förslag för att bidra till en sådan utveckling, bland annat att gång-, cykel- och kollektivtrafik ska göras till normgivande i planeringen i större tätorter.

Strategin berör även industri, bostäder, jordbruk och skogsbruk. Speciellt lyfter beredningen behovet av att utveckla en offensiv strategi för bioekonomin för att främja nya och hållbara material och bränslen. Sveriges ambition att vara ett föregångsland i klimatomställningen bör vara ett övergripande mål för närings- och innovationspolitiken. De offentliga resurser som går till att stödja företag med rådgivning, information, demonstrationsanläggningar, inkubatorverksamhet och liknande, bör i ökad utsträckning styras mot tillämpningar med stor potential att minska utsläpp av växthusgaser, både i Sverige och i världen.

Tidigare delbetänkande om klimat från Miljömålsberedningen

Miljömålsberedningen lämnade förslag på ett klimatpolitiskt ramverk i sitt delbetänkande i mars (SOU 2016:21). Ramverket består av ett långsiktigt mål om att Sverige senast år 2045 inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. Ramverket innehåller också preciserade former för regeringens planering och uppföljning av politiken för att nå de uppsatta målen, med periodiska redovisningar till riksdagen, samt inrättande av ett klimatpolitiskt råd med uppgift att granska den förda politiken. Förslaget till ramverket innehåller en klimatlag. Miljömålsberedningens delbetänkande har remitterats.