Sverige godkänner skärpta krav i luftvårdskonventionen
Publicerad
Regeringen har godkänt ändringar i tre av protokollen inom FN:s luftvårdskonvention (Konventionen om långväga gränsöverskridande luftföroreningar, CLRTAP). Ändringarna innebär skärpta åtaganden för de länder som är medlemmar i konventionen och öppnar också upp för fler länder att ansluta sig. Sverige har varit drivande för att de reviderade protokollen ska antas.
De tre protokollen som berörs är Göteborgsprotokollet, Protokollet om tungmetaller samt Protokollet om långlivade organiska föroreningar (POP). Ändringarna träder i kraft först när minst två tredjedelar av parterna godkänt dem.
Sverige har varit drivande för att de tre protokollen ska antas och regeringen vill genom sitt godkännande sända en signal till fler länder att godkänna revideringarna. Ett snabbt godkännande av protokollen innebär att länderna öster om EU kan ansluta sig till konventionen, något som var prioriterat för Sverige och EU under förhandlingarna.
Göteborgsprotokollet
Protokollet som undertecknades 1999 och trädde i kraft 2005 syftar till att minska försurning, övergödning och marknära ozon. I protokollet fastställs nationella utsläppstak för svavel, kväveoxider, ammoniak och flyktiga organiska ämnen
Protokollet om tungmetaller
Protokollet om tungmetaller skrev under 1998 och trädde i kraft 2003. Det innehåller bestämmelser om att länderna ska minska sina totala årliga utsläpp av kvicksilver, kadmium och bly.
Protokollet om långlivande organiska föroreningar (POP)
Protokollet om POP skrevs under 1998 och trädde i kraft 2003. Det innehåller bestämmelser om att dels begränsa tillverkning och användning av vissa särskilt farliga ämnen, dels att reglera hanteringen av dem när de blir avfall.
X