Artikel från Finansdepartementet

Finansiell stabilitet

Publicerad 29 maj 2015 Uppdaterad 01 februari 2016

Sverige har ett ramverk för finansiell stabilitet i syfte att minska risken för att det finansiella systemet drabbas av allvarliga problem. Det ska även hantera en eventuell finansiell kris så att återverkningarna på tillväxt och sysselsättning begränsas och kostnaderna för skattebetalarna minimeras.

Inom ramverkets olika delar pågår ett kontinuerligt arbete för att stärka det finansiella systemet. De viktigaste delarna i ramverket är:

Stärkta regelverk

Syftet med att stärka regelverket är att skapa större motståndskraft hos bankerna och på så sätt motverka finansiella kriser:

• Krav på mer och bättre kapital i institut; Extra kapitalkrav på systemviktiga institut i Sverige eftersom den svenska banksektorn är så stor i förhållande till BNP och dessutom domineras marknaden av ett fåtal banker.
  
  
• Höjda riskvikter på bolån för att bättre spegla de kreditrisker som finns i bostadsutlåningen. Införande av krav för institut att hålla en  buffert av likviditet för att klara finansiell stress bättre.
  
  
• Åtgärder har vidtagits för att främja väl fungerande finansmarknader genom att bland annat öka genomlysningen, stärka den inre marknaden, reducera systemrisker och stärka investerarskyddet.
  
  
• Fortsatt reformering av reglerna för att försäkringsföretagen ska ha tillräckligt med tillgångar och likviditet för att uppfylla sina åtaganden.

Förbättrad tillsyn

Tillsynen har stärkts:

• Ökade resurser under ett antal år har anvisats Finansinspektionen för att bl.a. stärkt tillsyn, regelgivning och internationellt arbete.

• Utvecklad makrotillsyn och inrättande av ett finansiellt stabilitetsråd med finansmarknadsministern och myndighetscheferna för Finansinspektionen, Riksbanken och Riksgäldskontoret för att stärka det förebyggande arbetet och samarbetet under en kris.

• Ökad rapportering från företagen till Finansinspektionen.

• Gemensam europeisk tillsynsstruktur genom tre tillsynsmyndigheter som ska harmonisera regler, samordna tillsynen inom EU och förhindra att nya kriser uppstår.

Effektivare krishantering

Flera åtgärder har vidtagits för att förbättra hanteringen av finansiella kriser:

• Ett EU-direktiv om krishantering av kreditinstitut och värdepappersbolag har genomförts i svensk rätt. De nya reglerna, som trädde i kraft den 1 februari 2016, specificerar hur krishantering ska gå till och vem som ska bära kostnaderna för krishanteringsåtgärder. Ett av de viktigaste syftena med det nya regelverket är att ägare och borgenärer till det krisande företaget ska bära mer av kostnaderna, så att statens kostnader för krishantering kan minimeras. Ett helt nytt förfarande, resolution, har införts för att särskilt kunna hantera finansiella företag i kris. Riksgälden har getts uppdraget att, såsom resolutionsmyndighet, tillämpa det nya regelverket.

• Samtidigt har det införts en ny lag om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut (stödlagen) som gör det möjligt att ingripa med olika former av stöd (garantier eller kapitaltillskott) till solventa svenska kreditinstitut för att förhindra allvarliga störningar i det finansiella systemet. Riksgälden har av regeringen utsetts till stödmyndighet enligt den nya lagen.

• Sedan 2008 finns en stabilitetsfond som buffert för stödåtgärder vid finansiella kriser. Kreditinstituten har också betalat in avgifter till fonden. Genom det nya regelverket för krishantering har en ny fond – resolutionsreserven – skapats för att täcka statens kostnader för krishantering. Kreditinstitut och värdepappersbolag ska betala in avgifter till den nya fonden. På grund av detta har avgiften till stabilitetsfonden avskaffats, men själva fonden blir kvar.

• Höjd insättningsgaranti för att skydda konsumenter och värna den finansiella stabiliteten. Investerarskydd för att skydda konsumenter som har värdepapper eller pengar hos banker och värdepappersbolag.

• Ökad valutareserv med omkring 200 miljarder kronor och en översyn av hur reserven ska dimensioneras i framtiden.

• Översyn av statsskuldspolitiken för att se hur kommande regelkrav på de finansiella marknaderna kan komma att påverka efterfrågan på statspapper.